"Ramadankänslan växer i Sverige"

På måndagen inleds - troligen - den muslimska fastemånaden ramadan. På måndagskvällen kommer många muslimer i Sverige att sitta uppkopplade mot internet eller framför teven med hemlandets kanal på för att få beskedet att nymånen har siktats. I Sverige följer de flesta det besked som kommer från Stockholms moské. Där samlas imamerna för att tillsammans ta in information om nymånen.

När beskedet kommer samlas man för nattbön och dagen efter får man gå upp tidigt för att hinna äta innan fastan börjar i gryningen.

Under fredagsbönen inför ramadan slöt allt fler till, männen gick rakt in i moskén och kvinnorna tog sidoentrén för att gå upp till läktaren. De som kom sist fick hålla sin bön i entrén eller utanför. Imamen talade om ramadan som ett tillfälle att göra goda gärningar och att läsa hela Koranen under månaden.

23-åringarna Samira Chaib, Omar Mustafa och Osman Hirzi samt Sofia Aouniti, som är 22 år, fanns med vid bönen. Efteråt, under moskéns kupol, berättar de om sina förväntningar inför ramadan.

- Varje år vill jag göra mitt bästa under ramadan, säger Sofia Aouniti. Jag läser hela Koranen minst en gång.

Omar Mustafa säger att han "laddar batterierna".

- Jag får ett starkare inre som jag sedan har användning för resten av året.

För alla fyra är det viktigt att varje kväll bryta fastan tillsammans med familjen.

- Viktigast med ramadan är att bjuda in vänner och familj så mycket som möjligt, säger Samira Chaib.

Osman Hirzi stärker sin moral genom att känna hur det är för människor, till exempel i tredje världen, som inte har mat för dagen.

Ramadan handlar om självkontroll. Man ska kontrollera sitt liv och stå emot begären.

- I vanliga fall blir man så påverkad av reklam och tryck från vänner, säger Omar Mustafa. Under ramadan lär jag mig att jag har makten att själv välja hur jag ska leva mitt liv, och jag slösar inte med min tid.

Alla fyra har levt hela sina liv i Sverige även om de har sina rötter i olika länder. De tycker att det blir mer och mer ramadankänsla i Sverige. Näringslivet uppmärksammar numera muslimerna som en kundgrupp. Det är extrapris på dadlar i affärerna och telebolagen bombarderar dem med erbjudanden. De tycker att det känns bra. Däremot saknar de uppmärksamhet från kommuner och stadsdelsnämnder där majoriteten av invånarna är muslimer.

På Apelgårdsskolan i Rosengård i Malmö är ramadan dock mycket märkbar. Biträdande rektor Kenneth Sandelin berättar att 65 av drygt 360 elever har anmält att de inte ska äta skolmat. Främst är det många av de äldre eleverna som fastar. Ibland märks det också att de blir trötta och okoncentrerade på eftermiddagarna.

- De får lite kortare stubin, men de sköter skolan.

Eleverna får ansöka om ledighet upp till tre dagar för att fira id al-fitr, som avslutar fastemånaden.

Även på Hjulstaskolan i norra Stockholm är det många elever som högtidlighåller ramadan. Av skolans 580 elever är mer än hälften muslimer. Under id al-fitr kommer lärarna att ha en kompetensutvecklingsdag då eleverna är lediga. Under månaden uppmärksammar lärarna också ramadan i klassrummen.

- Det ingår i vårt arbetssätt att knyta an till elevernas vardag, deras bakgrund och kultur, säger biträdande rektor Mona Säw.

Hon berättar att föräldrarna inte brukar tillåta barnen att fasta om de inte orkar med skolan.

Osman, Omar, Sabina och Sofia minns själva hur de så gärna ville fasta när de var yngre, men hur deras föräldrar sa nej.

- Min pappa kom varje eftermiddag till skolan och lurade mig till att ta en rast i fastandet, skrattar Osman Hirzi.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut