Regeringen vill införa rankning av Sveriges högskolor och universitet. Nu har Högskoleverket fått i uppdrag att ta fram olika förslag på rankningssystem.
Sverige har inte någon officiell statlig rankningslista, men ett par av de stora universiteten finns med på de stora internationella rankningslistorna.
- Rankning finns runt om i världen och har kommit för att stanna så låt den då vara så seriös som möjligt, säger Lars Leijonborg (fp), högskoleminister.
Regeringen har nu beslutat att låta Högskoleverket kartlägga och analysera olika system för rankning av universitet och högskolor. Den 15 november i år ska de lägga fram sitt underlag till regeringen.
- Vi är öppna för möjligheten att ranka utbildningar inom lärosätena och inte bara högskolorna. Eller så kan de handla om att visa undervisningskvaliteten, möjligheterna till jobb, lön eller liknande. För mig är det en fråga om studenternas rättigheter till bättre information än de har i dag. Ju fler listor desto bättre, anser Lars Leijonborg.
Men rankningslistors värde kritiseras ofta. De är svåra att bedöma och är ofta för allmänt hållna. En högskola med hög placering behöver till exempel inte ha både en bra lärarutbildning och civilingenjörsutbildning. Som student bör man alltid fråga sig för vem rankningslistorna görs och vad man själv tycker är viktigt med utbildningen. Och Högskoleverket har även fått i uppdrag att lyfta fram för- och nackdelarna med rankningen i sin rapport.
I Tyskland har det förekommit alternativa "rankningssystem". Tyska Centrum für Hochschulentwicklung (CHE) publicerar varje år 25 olika faktorer som inte vägs samman. Studenterna får i stället själva väga samman vad de tycker är viktigt.
I USA har rankning av universitet funnits sedan början av 1980-talet. Det finns också internationella rankningslistor som "Shanghai-listan" som i huvudsak (90 procent) tar hänsyn till citeringar och publiceringar av forskningsresultat. Eller "Times Higher Education supplement" där störst vikt läggs vid hur lärosätet uppfattas av kolleger genom enkätundersökningar medan "citeringar" bara utgjort 20 procent av underlaget för rankningen.
I Sverige gör Sydsvenska handelskammaren en högskolerankning. Men den utgår från företagens behov av att rekrytera och vidareutbilda kvalificerad personal och utifrån lärosätenas forskning. Men redan i dag finns massor av tillgänglig statistik, studentspeglingar med mera för studenter som orkar gräva.
- Men lägger man tid och hundratusentals kronor på sina studier så ska man ha rätt att vara så välinformerade som möjligt, säger Lars Leijonborg.