Kommunerna ropar efter mer pengar för att kunna trygga välfärden. Men en ny rapport från Svenskt Näringsliv visar paradoxalt nog att utfallet riskerar att bli det motsatta. Pengarna ges på ett sätt som belönar slöseri och som på sikt tvingar fram nedskärningar på just de områden som beskrivs som viktigast, skriver Stefan Fölster, chefekonom vid Svenskt Näringsliv, och Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan Captus, på Svenska Dagbladets debattsida Brännpunkt.
De mest slösaktiga kommunerna lät sina utgifter öka med över 50 procent åren 1998—2008. De sparsamma nöjde sig med mindre än 20 procent. Ändå ökade de sparsamma resurserna till skolan betydligt mer än de slösaktiga, skriver de i ett av exemplen.
I slösaktiga kommuner har pengarna i stor utsträckning gått till byråkrati. Enligt Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), har kommuner i snitt inte använt ökade statsbidrag till vård och omsorg. I stället har antalet tjänstemän svällt i den centrala administrationen.