"Blatte, negerbög, viting, vitlök" – kränkande tillmälen, rasistiska sms och fysiskt våld är några exempel på trakasserier i skolans värld som Skolverket lyfter fram. Verket konstaterar att skolpersonal behöver mer utbildning om att arbeta med normer på ett förebyggande sätt.
Pojkar i grundskolans sista år, fattiga barn, särskolelever och elever med invandrarbakgrund/annan religion än kristendomen - det är grupper som löper större risk än andra att trakasseras och diskrimineras. Det visar Skolverkets intervjuer med drygt 500 elever runt om på Sveriges skolor.
- Hur länge har vi inte trott att saker och ting blivit bättre och ändå finns rasismens fula ansikte kvar i de föreställningar som dominerar i samhället och våra skolor, säger Per Thullberg, generaldirektör på Skolverket.
De flesta som blir mobbade drabbas efter skoltid. Men klassrumsbyten, korridorspring, mörka korridorer och undanskymda prång i skolorna leder till att bråk, slagsmål, trakasserier kan fortgå utan att vuxna ingriper.
Skolverket konstaterar att elever med muslimsk trosuppfattning är särskilt utsatta att döma av intervjuerna.
I etniskt blandade grundskolor förekommer sällan konflikter baserade på etnisk tillhörighet, enligt elevernas utsagor. Skolverket konstaterar att problemen med exempelvis främlingsfientlighet och etniska spänningar förefaller vara vanligare i skolor där en minoritet av eleverna har utländsk bakgrund.
Vit svenskhet tas för given och verkar utgöra normen på skolorna. Graden av ”svenskhet” kopplas framför allt till utseendet, hur väl man behärskar språket och föreställningarna om etniskt ursprung.
Språkkunskaperna graderas efter "oren" och "ren" svenska, men det är utseendet och föreställningarna om etnisk ursprung som ger upphov till trakasserierna.
Skolverkets undersökningar visar även att eleverna har dåligt kunskap om sina rättigheter i "barn- och elevskyddslagen" från 2006 och att likabehandlingsplanerna som skolorna måste ha är tämligen okända för eleverna. Detta trots att de ska vara delaktiga i framtagandet av planerna.
Elever i årskurs 5 uppger att lagen har använts av lärare som hot att polisanmäla någon och att de på så sätt fått kännedom om lagen. Detta trots att lagens främsta syfte är att skydda eleverna från trakasserier både från andra elever och lärare.
Nio av tio skolor har en likabehandlingsplan. Men i åtta av tio rektorsområden som inspekterats under åren 2007 och 2008 fanns det brister i likabehandlingsplanerna, och åtgärderna som föreslås i planerna är sällan kopplade till lagens diskrimineringsgrunder.