Hätska, rasistiska kommentarer fick ligga kvar på polisens egen Facebooksida när man efterlyste misstänkta brottslingar. Arbetsmetoden i sociala medier ifrågasätts nu skarpt av Advokatsamfundet. ”Det är skakande, efterlysningen får fötter på ett sätt som inte är acceptabelt”, säger generalsekreteraren Anne Ramberg.
”Känner du igen dessa män?” frågade Södermalmspolisen i Stockholm i måndags och länkade från sitt Facebookkonto till polisens webbplats, där stillbilder och en videofilm från övervakningskameror gjorts offentliga i hopp om att få tips från allmänheten. Bilderna visade några yngre män som rör sig i tunnelbanan på T-centralen och som misstänks vara inblandade i en grov misshandel.
Omkring 4.700 personer följer polisdistriktet på Facebook och inte långt efter inlägget började det delas av allmänheten. Många lämnade också synpunkter i kommentarsfältet, varav flera berörde männens hudfärg och eventuella ursprung. På eftermiddagen dagen därpå vädjade polisen om ett språkbruk som ”inte väcker obehag hos andra”, dock utan att radera påhoppen.
Skånepolisen var för tre år sedan först med att publicera bilder som tidigare bara använts internt. Sedan dess har metoden blivit en del i polisens spaningsarbete på flera håll och i dag används även sociala medier för att sprida efterlysningarna. Men arbetssättet är problematiskt, anser Anne Ramberg på Advokatsamfundet.
– Det är en otroligt stor risk att de här personerna pekas ut oskyldigt, man måste komma ihåg att man är oskyldig tills dess att man blir dömd i en domstol. Vi vet inte att de har begått gärningen, de kanske bara är vittnen, att då sprida det här genom sociala medier kan få oanade konsekvenser. Att ungdomarnas invandrarbakgrund skapar en sådan diskussion gör inte saken bättre.
Polisassistenten Robert Kindroth var den administratör som lade ut länken.
– Det är jättetråkigt när det skenar i väg så där, det här är vår elektroniska anslagstavla och vi vill att det ser bra ut. Samtidigt blir det inte rätt om vi ska gå in och filtrera och avgöra vad som är okej och inte, säger han.
Polisen har utvecklat sin närvaro i sociala medier och bara i Stockholm finns uppemot 35 Facebookkanaler och över 10 Twitterkonton. Enligt Johan Ljunggren, projektledare för polisens satsning på sociala medier i Stockholms län, har man vid ett trettiotal tillfällen använt sociala medier för att få tips från allmänheten.
Hur ser ni på att kränkande och rasistiska kommentarer förekommer?
– Rikspolisstyrelsen har sammanställt en handledning för sociala medier och om det skrivs någonting olämpligt ska det diarieföras, döljas och om det är av brottslig karaktär anmälas. Men vem som helst får ju skriva och vi kan inte bevaka kommentarerna varje minut.
Först efter DN:s samtal på tisdagen rensas några av inläggen bort. Johan Ljunggren beklagar de olämpliga kommentarerna men hävdar att efterlysningarna i många fall har varit lyckade.
– Vi har ju ett kontaktnät med människor och vill de hjälpa oss att lösa ett brott är det jättebra, säger Johan Ljunggren.