Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Rebin? Nej, tack. Fredrik? Ja, välkommen!

Vart femte jobb på den svenska arbetsmarknaden är stängt för unga män med arabiska namn. Det visar en unik undersökning som DN har gjort. På DN:s uppdrag har fyra studenter ringt på 366 lediga jobb. De har arbetat i par, en med utländsk och en med svensk bakgrund, och uppgivit likvärdiga meriter. Resultatet visar att män med arabiska namn diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden. Värst är restaurangbranschen.

Bild

När Rebin Solevani söker ett jobb som målare får han höra att tjänsten är tillsatt. Tjugofem minuter senare söker Fredrik Dahlström samma jobb och blir kallad till intervju.

- Det kan vara en nackdel att ha utländsk härkomst om man ska sköta den dagliga kontakten med hyresgäster, kommenterar målerifirmans ägare.

Lasse Kinell, på Kinells måleri i Göteborg, är den enda arbetsgivare som antyder att den etniska bakgrunden kan ha betydelse vid rekrytering. Samtidigt förnekar han att den spelade någon roll i det här fallet.

Andra arbetsgivare ger andra förklaringar till att de valt bort sökande med utländska namn.

På byggvaruhuset K-Rauta i Bromma trängs hemmasnickarna för att hitta rätt grejer till sommarstugorna och villorna. Därför annonserar företaget efter säljare.

Fredrik Dahlström och Rebin Solevani ringer med likvärdiga meriter, båda har tidigare arbetat med möbelförsäljning. Fredrik ombeds att skicka in en ansökan medan Rebin får höra att meriterna inte är tillräckliga.

- Jag vill att man har någon erfarenhet av måleri och plattor, förklarar kvinnan som har hand om rekryteringen.

Men Fredrik blir aldrig tillfrågad om han har någon sådan erfarenhet. DN besöker K-Rauta för att ta reda på varför bemötandena var olika. Vi går in mellan rader av vattenkranar och badrumsporslin för att få träffa varuhuschef Björn Kromm. Han ser bekymrad ut när han får höra de inspelade telefonsamtalen.

Hur tänker du när du hör det här?

- Ytterst intressant, och beklämmande. En chock, närapå.

- Det lät inte bra, lite för fördomsfullt.

Hur tror du att personen som besvarade samtalen resonerade?

- Jag tror absolut inte att det var medvetet. Det är väldigt stressigt just nu.

Han återkommer senare, efter att ha talat med den som var ansvarig för rekryteringen.

- Det var ett missförstånd. Hon var stressad och fick en felaktig uppfattning om Rebins meriter.

Fågelbrohus är ett exklusivt hotell i skärgårdsmiljö på Värmdö utanför Stockholm. I omgivningen finns golfbanor och hästhagar. Hotellet är ett stort rött hus nära vattnet. Bland personalen och gästerna är personer från etniska minoriteter ovanliga.

Förutom hotellchef Anders Bubb, som är engelsman, har en av 18 anställda utländsk bakgrund - en städare är från Spanien.

Rebin och Linus Larsson söker jobb på hotellet:

"Hej, Linus Larsson heter jag."

"Hej."

"Jag såg en annons om ett ledigt jobb som servitör"

"Ja?"

"Jag tänkte höra om det är tillsatt eller om man ska skicka in en ansökan?"

"Du kan skicka in en ansökan."

"Okej, då mejlar man eller?"

"Ja, så hör jag av mig."

"Ja, då ska du ha stort tack."

"Tack, hej."

28 minuter senare ringer Rebin, presenterar sig och söker samma jobb:

"Jag söker tjänsten som servitör och undrar om den fortfarande är tillgänglig?"

"Den är tillsatt."

"Den är tillsatt? Okej, tack."

"Tack, hej."

DN besöker Fågelbrohus för en kommentar. Restaurangchefen Ola Håkansson säger att det räckte vid det andra samtalet. Han ansåg då att han hade fått tillräckligt med intressanta ansökningar. Liksom många andra arbetsgivare förklarar han särbehandlingen med stress. Det konstiga är att stressen nästan alltid drabbat Hakim och Rebin.

Det gick 28 minuter mellan samtalen. Låter det rimligt?

- Det kanske inte är rimligt. Det kanske i så fall var så att jag svarade fel på det första samtalet. Det kanske skulle ha varit tillsatt då också, säger Ola Håkansson.

Kan du omedvetet särbehandla folk som ringer?

- Jag kan nog bemöta folk olika beroende på hur mycket jag har att göra. Det är inte bra, naturligtvis, men det blir så ibland.

Ofta är det oklart om särbehandlingen är avsiktlig eller omedveten.

Rebin söker en tjänst som grundskollärare i svenska och engelska och berättar att han har behörighet i svenska och No. Han får veta att han måste ha behörighet också i engelska. Fredrik söker samma tjänst tjugo minuter senare. Han säger att han är behörig i svenska och matematik och undrar om det krävs behörighet i engelska för tjänsten.

- Nej! Kan du engelska så. Och det kan du väl om du är lärare, säger rektorn och kallar Fredrik till intervju.

DN kontaktar rektor Jaak Kriisa på Norrsundsskolan. När han får höra inspelningen av telefonsamtalen blir han förvånad, nästan bestört.

- Är det 20 minuter mellan samtalen? undrar han.

- Jag resonerade inte alls, jag har inga minnen av namn. Det var rena slumpen.

Ett par dagar senare säger han att han behövde en matematiklärare.

Många arbetsgivare försvarar sig också med att de redan har personer med utländsk härkomst på arbetsplatsen.

- Jag har en från Libanon och en från Thailand som jobbar hos mig. Så visst har jag utlänningar, säger Tore Åkerholm på Tores Hairteam i Sundbyberg.

När Rebin och Linus söker jobb på frisörsalongen låter det så här:

"Ja, hej. Mitt namn är Rebin Solevani och jag söker jobbet som frisör. Och jag undrar om det fortfarande är tillgängligt."

"Jag har många just nu, så jag väntar och ser. Jag ska träffa folk hela tiden."

"Okej, men då vet jag det."

"Tack, hej."

"Hej."

Linus ringer senare samma dag:

"Hejsan, Linus Larsson heter jag. Jag ringer angående jobbet jag såg på platsbanken. Ni söker frisörer?"

"Ja."

"Det är inte tillsatt eller så?"

"Nej."

Han får möjlighet att berätta om sina meriter.

"Vad heter du i efternamn?"

"Larsson."

"Larsson, javisst! Vi skulle kunna träffas, ja."

När DN senare ringer upp Tore Åkerholm för att få en förklaring säger han att han har flera sökande med invandrarbakgrund som han ska återkomma till. Många av dem tycker han är intressanta.

- Det har ingenting med utländsk bakgrund att göra.

Lång resväg till arbetet anges ibland som skäl för avslag. När Hakim Chebchoub söker ett jobb som servitör på Hotel Dalarö Bellevue, söder om Stockholm, säger han att han bor i Flemingsberg. Då får han höra att det är för långt från arbetsplatsen. En liten stund senare ringer Linus och är välkommen att skicka in en ansökan, trots att han bor i Tullinge. Det ligger på samma avstånd från Dalarö.

- Jag trodde att Tullinge låg mycket närmare, kommenterar Lotta på Hotel Dalarö Bellevue.

I ett fall vill arbetsgivaren inte lämna någon kommentar. Linus Larsson söker ett jobb som servitör på Björlanda Brygga i Göteborgsområdet och får möjlighet att lämna personuppgifter och berätta om sig själv. En kvart senare ringer Hakim. Då är jobbet plötsligt tillsatt.

De flesta arbetsgivare DN återkommer till säger att det är personligheten som avgör - inte den etniska bakgrunden. Men de lyckas inte svara på hur någons personlighet kan bedömas på enstaka minuter eller sekunder.

Tore Åkerholm på Tores Hairteam i Sundbyberg vet inte varför Rebin inte fick chansen att berätta om sig själv och sina meriter. Samtidigt förklarar han de olika bemötandena med att Linus är utbildad i Gävle.

- Norrlänningar är jag alltid intresserad av. De är jävligt bra frisörer.

Arbetslösheten

Arbetslösheten är betydligt högre bland utlandsfödda än bland infödda svenskar. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning var 4,4 procent av de infödda mellan 16 och 64 år arbetslösa det första halvåret 2003, medan hela 11,5 procent av de utlandsfödda i samma åldersgrupp var utan jobb.

SCB undersökte förra året, för teveprogrammet "Uppdrag Gransknings" räkning, arbetslösheten bland civilekonomer och civilingenjörer som gått igenom samma utbildning i Sverige. Bland de utlandsfödda var arbetslösheten 13,5 procent. Av de som var födda i Sverige av svenska föräldrar var 5,2 procent arbetslösa.

Arbetslösheten är större bland invandrare med akademisk utbildning än vad den är bland invandrare med lägre utbildning.

Endast 40 procent av de högutbildade som är födda i ett land utanför EU/EES-området har ett arbete som motsvarar deras kvalifikationer. Bland de infödda har 90 procent det, enligt en rapport från Ams.

Så gjorde vi

Fyra studenter i samma ålder och av samma kön har parvis ringt på samma platsannons och frågat om det är idé för dem att söka jobbet. Reporterparet har uppgivit likvärdiga meriter (lika lång arbetslivserfarenhet på likvärdiga företag och likvärdig utbildning). Det enda som skiljer de arbetssökande åt i arbetsgivarens ögon är deras etniska bakgrund. Linus Larsson och Fredrik Dahlström är etniska svenskar, Rebin Solevani är född i Kurdistan och Hakim Chebchoub har rötter i Tunisien och Finland.

Jobbsökarna med utländsk bakgrund har ringt under muslimska och arabiska namn. Rebin Solevani har oftast ringt under namnet Hammoud Beshir och Hakim Chebchoub har mestadels ringt under namnet Muhammed Khayat.

De har ringt med 10-60 minuters mellanrum till arbetsgivarna och de har turats om att ringa först. Under samtalen har de uppträtt och svarat likvärdigt på arbetsgivarens frågor. Genom att jobba i par där det enda som skiljer individerna åt är etnisk bakgrund har vi isolerat och mätt just etnisk diskriminering.

Sammanlagt har vi sökt 367 jobb i fyra branscher (89 byggjobb, 97 restaurangjobb, 103 handelsjobb (varav 29 som frisör) och 76 lärarjobb. Vi har sökt jobb i Stockholmsregionen, (inkl Uppsala och Södertälje), Malmö och Göteborg.

Den holländske professorn, Frank Bovenkerk, som utarbetat ILO metoden, har inför DN:s granskning bistått oss med råd och anvisningar om hur vi skulle genomföra denna undersökning.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.