Sverige

Regering byter linje angående Hammarskjölds död

Foto: UPI/TT

Sverige byter linje i FN och kommer att aktivt driva på för en granskning av omständigheterna kring Dag Hammarskjölds död 1961. Den nya regeringen överger därmed regeringen Reinfeldts passiva hållning i frågan. ”Det är en skyldighet för Sveriges regering att försöka bringa klarhet”, säger UD:s kabinettssekreterare Annika Söder.

Den 15 december kommer Dag Hammarskjölds död upp på dagordningen i FN:s generalförsamling. Detta sedan ny information lagts fram som talar för att flygkraschen där Hammarskjöld omkom kan ha varit ett attentat. Generalförsamlingen ska besluta om fallet ska utredas på nytt och i så fall i vilken form.

Tidigare i höst kunde DN med hjälp av interna UD-dokument avslöja att regeringen Reinfeldt inte hade för avsikt att driva på i frågan om en ny granskning. Den nya regeringen intar en annan linje. Annika Söder bekräftar att Sverige kommer att lägga fram en resolution när frågan diskuteras av generalförsamlingen och talar om en moralisk plikt.

– För oss är det en fråga om att skapa klarhet. Vi har alldeles för många stora kvinnor och män som dött utan att det skapats klarhet. Här handlar det om våra landsmän som omkommit och deras anhöriga. Om inte Sverige tar det här initiativet tror jag inte att något annat land kommer att göra det heller, säger Söder.

Frågan om generalsekreterare Dag Hammarskjölds död fascinerar. DN följde jakten på sanningen, där en brittisk lord, en ärkebiskop och ­författare har nyckelroller.

I september i fjol lade en oberoende juristkommission fram en rapport med nya uppgifter om flygkraschen i Ndola, som kostade den dåvarande generalsekreteraren Hammarskjöld och ytterligare 15 personer, varav åtta svenskar, livet. Kommissionen hade ringat in flera hemligstämplade dokument, som den amerikanska säkerhetstjänsten NSA inte vill lämna ut. FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon uppmanade tidigare i år medlemsländerna att offentliggöra alla relevanta dokument och förklarade att han vill att fallet utreds på nytt. Han gav tre alternativ:

Att låta en expertpanel granska den nya informationen, att öppna FN:s utredning från 1961-62 på nytt, att starta en ny utredning.

UD utarbetar just nu formuleringarna i resolutionen. Klart är att Sverige kommer att ställa sig bakom det första förslaget eftersom man tror att det gör det lättare att få fler länder med sig.

– Vi skulle naturligtvis kunna gå rakt på en ny utredning, men vi tror att det här är sättet som gör att vi får fram mest information. Sedan får vi se, det finns ett steg efter det att expertpanelen arbetat, säger Söder, som betonar att det inte bara är arkivuppgifter från olika länder som är av vikt för att kunna lösa gåtan, utan även vittnesmål, särskilt från de afrikaner bosatta vid platsen för kraschen, som inte hördes på 60-talet.

Hon tror att det finns goda utsikter att resolutionen antas av generalförsamlingen.

Annika Söder, som är UD:s högsta tjänsteman och tillträdde vid regeringsskiftet, var tidigare chef på Dag Hammarskjölds minnesfond i Uppsala. Hon säger att den nya svenska linjen inte har något med hennes tidigare position att göra.

– Jag fick kunskap om de här frågorna när jag arbetade på stiftelsen, men där har vi inte ägnat oss om frågan om Hammarskjölds död, utan stiftelsens uppgift är att förvalta hans politiska arv. Det här initiativet har med svensk öppenhetspolitik att göra, säger Söder.

UD har tidigare fått kritik för att man inte agerat för att bringa ytterligare klarhet kring flygkraschen. Tidigare utrikesminister Carl Bildt och hans medarbetare har hänvisat till den enmansutredning som gjordes 1993 och vars slutsats var att kraschen sannolikt berodde på pilotfel. Anhöriga till dödsoffren har tolkat UD:s passivitet som att ärendet kan vara känsligt för det svenska förhållandet till andra länder.

Söder tror inte att en ny granskning skulle kunna vara känslig för Sverige.

– Jag kan inte tänka mig det och skulle den vara det får vi ta det, säger hon.