Regeringen backar om de nya urvalsreglerna till högskolan. Reglerna har kritiserats för att missgynna stora grupper, bland annat alla över 27 år.
När antagningsbeskeden till högskolan nyligen kom var det många sökande som insåg att det nya systemet fått vinnare och förlorare. De som gynnas är de yngsta sökande med ett svenskt gymnasiebetyg, övriga missgynnas. Urvalssystemet har redan lett till att ett par besvikna sökande, en svenska och en danska, överklagat sina antagningsbesked. Båda hävdar att de blev utan studieplats på grund av sina utländska gymnasiebetyg, vilket kan ses som diskriminering.
Reglerna har kritiserats av Högskoleverket och andra europeiska länder, och trots att regelverket precis trätt i kraft backar nu regeringen och låter utreda dem igen.
- Vi får vara ärliga och säga att vi inte förutsett alla konsekvenser, säger högskole- och forskningsminister Tobias Krantz (FP).
Det som krånglar till urvalet är de nya meritpoängen, en belöning för dem som läst avancerade språk- och mattekurser på gymnasiet. De med utländska betyg hamnade i en egen urvalsgrupp, med minskad chans att få en studieplats. Sorteringen strider mot EU-rätten och internationella överenskommelser om likvärdig behandling, påpekade Högskoleverket för ett år sedan. När verket sedan fick i uppdrag att utreda hur utländska gymnasiekurser kan poängberäknas enligt den svenska modellen tog det stopp. Ett omöjligt uppdrag — det skulle kräva orimligt stora resurser och skulle ändå inte bli rättvist, hävdade Högskoleverket.
Trots krånglet vill regeringen ha kvar meritpoängen. Syftet med dem var att få fler gymnasieelever att satsa på matematik och språk, och det är fortfarande angeläget, hävdar Tobias Krantz.
- Kärnan i reformen ligger fast. Vad vi nu gör är att öppna upp för diskutera hur det ska se ut i utkanten av reformen.
En annan stor grupp som missgynnas är de som söker på äldre gymnasiebetyg. De får inte tillgodoräkna sig meritpoäng, eftersom de läst efter andra kursplaner. Gränsdragningen blir tydligt för dem som söker en attraktiv utbildning, med tuff konkurrens om platserna, till exempel läkar- eller psykologprogrammen. Och regeringen är beredd att backa även på den punkten, så att äldre sökande ska kunna konkurrera på lika villkor.
- Vi är naturligtvis öppna för att diskutera gränsdragningen i tiden. Det ligger ingen prestige från regeringens sida att man inte ska kunna titta över även det, säger Krantz.
Även om reglerna ändras igen är det osannolikt att de kommer att gälla retroaktivt, det vill säga för dem som sökt nu i år.
- Det skulle innebära att man måste skaka fram nya studieplatser till dem som missgynnats, säger verksjurist Anders Mellstrand vid Högskoleverket.