Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Regeringen backar om utvisning av 18-åringar

Foto: Berit Roald/NTB Scanpix

Ensamkommande flyktingbarn som tidigare fått besked om utvisning när de fyllt 18 år ska få gå klart gymnasiet. Efter massiv kritik från framför allt skolan aviserar regeringen en lagändring som träder i kraft nästa sommar.

Regeringens lagförslag, som Sveriges Radio Ekot var först att rapportera om, berör ensamkommande flyktingbarn som kom till Sverige innan flyktingpolitiken skärptes den 24 november 2015 och som inte har flyktingskäl – men som inte har kunnat avvisas för att det inte finns något ordnat mottagande i hemlandet. 

Tidigare fick de ungdomarna permanent uppehållstillstånd, men efter en kritiserad praxisändring från Migrationsverket från i somras, får många av dem besked om att de ska lämna landet när de fyller 18, och hamnar utanför systemet.

 – Många lever i stor oro och osäkerhet på grund av beslut eller väntade beslut om att de ska avvisas på 18-årsdagen. Vi ska ge möjlighet till de längsta tillgängliga tillfälliga uppehållstillstånden, fyra år, säger utbildingsminister Gustav Fridolin till DN.

Det betyder att ungdomarna ska få gå färdigt gymnasiet. Hur många som berörs av den föreslagna nya lagen vet inte Gustav Fridolin. 

– Men det kom många flyktingbarn på hösten 2015 innan lagen skärptes. Vi föreslår lagstiftning och den ska remitteras, i samband med remissrundan kommer vi att få en djupare inblick. Den typen av beräkningar gör vi inte i samband med lagstiftning.

Enligt Fridolin får man dock reaktioner på att det är många barn som får beskedet om avvisning. 

Vad ska hända med dem efter fyra år?

– Dels är det så att i lagstiftnigen finns en rätt för den som etablerat sig och får ett arbete att få ett permanent uppehållstillstånd. Det kommer att gälla de här barnen också. Historiskt har det också varit så att den som varit i EU eller i Sverige under på så långa tillstånd, har fått möjlighet att stanna även efter det.

Varför ska man då ge tillfälliga uppehållstillstånd?

– Därför att den lagstiftningen vi har inte ger något annat utrymme. 

För ensamkommande flyktingbarn som kom efter den 24 november 2015 håller regeringen på att ta fram ett motsvarande lagförslag, som mjukar upp reglerna. 

– Det är en lagstiftning som är väntad och som handlar om att i de skärpta reglerna från 2015 ingår möjligheter att gå klart gymnasiet, det är en lagstiftning som kommer inom kort. Det vi presenterar i dag handlar om dem som kom före åtstramningen. 

Lagstiftningen ska godkännas av riksdagen och väntas träda i kraft under nästa år. Enligt Gustav Fridolin betyder det troligen sommaren 2017, eftersom lagar brukar träda i kraft vid halvårsskiften. Fram till dess finns det risk att många ungdomar fortsätter att få utvisningsbesked.

– Det är alltid risken när man jobbar med lagstiftning. Även om det här är en snabb lagstiftning som görs i samband med en planerad förändring så kan man inte garantera någonting innan den är på plats.

Enligt Gustav Fridolin har regeringen tagit till sig kritiken mot den åtstramade flyktingpolitiken, där framför allt lärare berättat om den stora oro som ungdomarna känner. 

– Det är klart att det här beslutet har påverkats av inte minst det man vittnar om från skolans värld. Eleverna väntas plugga varje dag, lärarna är ambitiösa och eleverna vill börja på ett nytt liv, men det enda de kan tänka på är avvisningsbeslutet. 

Gustav Fridolin blev intervjuad i Sveriges Radio Ekot i morse  om det nya lagförslaget. 

Läs mer: Kritiken kvar ett år efter nya asylreglerna

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.