Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Regeringen backar omprivata vårdcentraler

Regeringen backar om att stoppa den fria etableringsrätten för privata vårdcentraler. Frågan lyfts nu bort från den pågående utredningen om vinster i välfärden.

– Politiska låsningar och prestige får inte sätta stopp för förändringar som medborgarna förväntar sig av oss, säger civilminister Ardalan Shekarabi (S).

Regeringen har ända sedan den tillträdde velat ändra i lagen om valfrihetssystem, LOV. Lagen innebär att landstingen är skyldiga att låta privata utförare etablera vårdcentraler som blir direkta konkurrenter till den offentliga primärvården.

Redan förra hösten försökte socialminister Gabriel Wikström (S) avskaffa etableringsfriheten i primärvården, men efter förödande kritik från lagrådet drogs den propositionen tillbaka. Frågan hamnade i stället i den utredning om vinster i välfärden som leds av Ilmar Reepalu och som ska komma med sitt slutbetänkande i slutet av nästa år.

Nu väljer regeringen att helt dra tillbaka frågan om den så kallade tvångs-LOV från utredningen. Det framgår av tilläggsdirektiven som ska beslutas på torsdagens regeringssammanträde.

– De här tilläggsdirektiven gör att utredningen får en mer blocköverskridande karaktär, säger Ardalan Shekarabi.

Allianspartierna har med stöd av Sverigedemokraterna gett regeringen ett tillkännagivande i riksdagen om att inte föreslå några förändringar av tvångs-LOV. Enligt Ardalan Shekarabi är det ett av skälen till att regeringen nu väljer att backa. Men han framhåller också att det är viktigt att få en bred samsyn kring reglerna för välfärdssystemet.

– Vårt fokus är på välfärdsfrågorna och hur vi får fram ett regelverk som är relevant. Vi är beredda att göra vad vi kan för att komma ifrån de här politiska blockeringarna. Därför lyfter vi ut frågan om tvångs-LOV ur utredningen, säger Ardalan Shekarabi.

Ilmar Reepalu begärde för bara några veckor sedan att få extra tid att utreda de juridiska konsekvenserna av de delar av utredningens uppdrag som rör LOV. Det ledde till kritik från flera borgerliga partier, som menade att det bara skulle förstärka osäkerheten för de privata vårdföretagen. Samtidigt spekulerades det om oppositionen skulle rikta misstroende mot civilministern.

Ardalan Shekarabi menar att spekulationerna om misstroende inte spelat någon roll för hans beslut.

– Jag ser inte det här som spelfrågor. Vi måste ha ett regelverk som fungerar och ger en garanti att våra resurser används till det de är avsedda för. Då måste man också vara pragmatisk, säger han.

För Vänsterpartiet innebär tilläggsdirektiven att en av partiets hjärtefrågor inte blir verklighet. V har varit pådrivande för att stoppa vinster i välfärden och varit uttalad motståndare till tvångs-LOV. Enligt Ardalan Shekarabi är de nya direktiven förankrade med V.

– Man måste visa flexibilitet och öppenhet om man ska verka för att de här blockeringarna ska försvinna. Då får vi göra det. Vi har haft vår utgångspunkt och kritik mot det här systemet men både riksdagen och de borgerliga partierna har varit tydliga med sin vilja och då ser vi ett behov av att justera uppdraget, säger han.

I tilläggsdirektiven ingår en rad nya punkter som utredaren ska ge svar på. Det handlar bland annat om vilken öppenhet och insyn som ska gälla för privata välfärdsföretag, vilka ekonomiska krav som ska ställas på privata ägare och hur man ska mäta kvaliteten i verksamheten.

– Kvalitetsfrågorna får en tydligare roll i den här utredningen. Det är något som i grunden samlar alla politiska partier, säger Ardalan Shekarabi.

Fakta. Lagen om valfrihetssystem

Fakta.

Lagen om valfrihetssystem (LOV) trädde i kraft den 1 januari 2009.

Lagen gäller för kommuner och landsting när de inför valfrihetssystem för hälsovård- och socialtjänster.

Det är frivilligt för kommuner att införa valfrihetssystem men obligatoriskt för landstingen inom primärvården.

Regeringens enmansutredare Ilmar Reepalu ska lämna sitt slutbetänkande i november 2016. DN