Sverige

Regeringen sätter press på välfärdsbolag

”Det civila samhället har en viktig roll i välfärden, men kan ha en större roll”, säger civil­minister Ardalan Shekarabi (S).
”Det civila samhället har en viktig roll i välfärden, men kan ha en större roll”, säger civil­minister Ardalan Shekarabi (S). Foto: Meli Petersson Ellafi

Regeringen skruvar åt kraven på dem som ska driva privat välfärdsverksamhet. Nu förbereds ett lag­förslag som ska gynna ideella verksamheter. Samtidigt ska möjligheterna att plocka ut vinst ­begränsas.

– Målet är att seriösa aktörer ska finnas på den här marknaden och oseriösa aktörer ska inte göra det, säger civilminister Ardalan Shekarabi (S).

Frågan om vinster i välfärden har förföljt såväl den förra regeringen som Stefan Löfvens nytillträdda kabinett. Bland det första S–MP-regeringen fick göra var att ingå en uppgörelse med Vänsterpartiet för att säkra stöd för det egna budgetförslaget.

Ansvarig i regeringen för hela vinstfrågan är civilminister Ardalan Shekarabi, som dessutom har tunga pjäser som offentlig förvaltning och regionfrågor på sitt bord.

Han leder nu ett arbete som innebär att de privata utövarna inom välfärden är utsatta för en hård press från statsmakten på flera fronter. Såväl den förra som den nuvarande regeringen vill begränsa företagens möjligheter att skatteplanera. Den rödgröna regeringen vill dessutom kraftigt begränsa möjligheten att plocka ut vinst.

– Det är väldigt fräckt att gå in i verksamheter som finansieras av skattemedel och sedan ta ut de medlen – och dessutom ha ett upplägg som gör att man inte ens beskattar dem i vårt land, säger ­Ardalan Shekarabi.

­Ardalan Shekarabi påpekar att någon nivå på hur stor vinst välfärdsbolagen ska få plocka ut ännu inte är fastställd. Men Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson har tidigare sagt att det handlar om ”den nedre delen av den ensiffriga skalan”.

– Huvudregeln är att överskott ska återinvesteras men att man har rätt till en låg ränta på insatt kapital. Om det däremot är företag som är ute efter kortsiktiga vinster och har dragit ner på kvaliteten ska vi ha ett regelverk som inte tillåter det, ­säger Ardalan Shekarabi.

Av de tio största välfärdskoncernerna ägs åtta av riskkapitalbolag eller investmentbolag. Flera av dem har tidigare använt sig av så kallade räntesnurror för att undvika att betala skatt i Sverige.

Enligt uppgörelsen med Vänsterpartiet vill regeringen utreda om det vid upphandling eller i valfrihetssystem går att utesluta aktörer som undvikit beskattning genom att vara baserade i skatteparadis. Dessutom ska bolag som är verksamma inom välfärden kunna påvisa att de inte drivs av vinstintresse för att kunna få del av offentliga medel.

Trots de hårda kraven tror inte ­Ardalan Shekarabi att de stora koncernerna kommer att dra sig ur välfärdsverksamheten.

– Den bild jag har är att de flesta aktörer är inne i det här för att utveckla och driva seriös verksamhet. Jag ser ingen risk att vi skulle hamna i ett läge att de aktörerna lämnar. Dessutom skulle det vara allvarligt om de aktörer som har offentliga kontrakt i dag skulle lämna marknaden för att vi vill fokusera på kvalitet och på att pengarna ska användas till det de är avsedda för, säger han.

I januari ska direktiven till en första utredning om vinsterna i välfärden vara klara och nu börjar de första förslagen ta form.

En bärande del blir att ideella organisationer, som kvinnojourer, Röda Korset eller Stadsmissionen, ska få bättre förutsättningar att driva välfärdsverksamhet.

– Vi vill ta fram en juridisk form för samarbete mellan offentliga sektorn och ideella sektorn. Det civila samhället har en viktig roll i välfärden, men kan ha en större roll, säger Ardalan Shekarabi.

Utgångspunkten är att dagens system med upphandling inte fungerar för den ideella sektorn. Det bygger på kortsiktiga avtal som ska förhandlas fram i konkurrens med kommersiella aktörer

– Det finns en rädsla att förlora kontrakt och att de ska konkurrera på villkor som också kommersiella aktörer bedriver sin verksamhet på, säger Ardalan Shekarabi.

– I dag köper vi välfärdstjänster på samma sätt som vi köper betong. Men det går inte att jämföra betong med små barn. Upphandlingens logik bygger på att det är samma tjänster men det är inte så enkelt.

Tanken är att det blir kommunerna eller landstingen som får bestämma om ideella eller kommersiella aktörer ska få ett uppdrag. Därefter ska man upprätta ett kontrakt som bygger på samarbetsavtal och verksamhetsstöd. Ardalan Shekarabi vill inte värdera om ideella aktörer kommer att göra ett bättre jobb än kommersiella.

– Det behöver inte alltid vara så. Det är därför kommunerna måste kunna göra de bedömningarna.

– Kommersiella aktörer behövs i välfärden. Men vi måste kunna garantera en mångfald. Och det skapas inte av en upphandlingsmodell som slår ut ideella aktörer.

Regeringens nya krav i välfärden

Lagstifta så att ideella aktörer får bättre förutsättningar att driva välfärdsverksamhet.

Ge kommuner rätt att stoppa bolag som undvikit skatt genom att vara placerade i skatteparadis.

Kraftig begränsning av möjligheten att ta ut vinst ur ett välfärdsbolag.

Alliansregeringen satte stopp för räntesnurror

De fem största riskkapital- eller investmentbolagsägda välfärdsbolagen omsatte förra taxeringsåret 22,4 miljarder kronor, hade en vinst på uppskattningsvis 1,2 miljarder – och betalade bara 26 miljoner kronor i skatt, enligt en granskning DN gjorde tidigare i år.

Av de tio största välfärdskoncernerna ägs åtta av riskkapitalbolag eller investmentbolag. Det allra största, Praktikertjänst, är uppbyggt på delägarskap.

Tidigare använde många av välfärdsbolagen så kal­lade räntesnurror för att minska sin skatt. Genom att utfärda lån inom den egna koncernen kunde riskkapitalbolagen slussa sina vinster till skatte­paradis och undvika svensk beskattning.

Räntesnurrorna stoppades av den förra finans­ministern Anders Borg (M), men bolagen hittade andra vägar för att minska sina skatteinbetalningar.

Den statliga Företagsskattekommittén föreslog på försommaren ytterligare åtgärder för att minska möjligheterna att skatteplanera med hjälp av höga räntekostnader. Förslaget har fått positiv respons från både allianspartierna och Socialdemokraterna.

Ägarprövningsutredningen ska senast den 31 december komma med ett förlag på vilka krav som ska ställas på ägare och ledningsgrupper i välfärds­företag. Enligt direktiven ska ägarna bland annat kunna visa att deras engagemang är långsiktigt.

Efter höstens val gjorde S–MP-regeringen en uppgörelse med Vänsterpartiet om vinster i välfärden. Enligt uppgörelsen ska inte vinster förbjudas men kraftigt begränsas. Alla utövare ska också förbinda sig att syftet med verksamheten inte ska vara att dela ut vinst till ägarna.