Skolminister Jan Björklund (fp) aviserar krafttag för att "skydda elever mot varje form av fundamentalism" i konfessionella/religiösa friskolor. Samma dag visar Skolverkets genomgång att religiösa friskolor inte har fler brister än andra friskolor.
Trots att regeringens åtgärdspaket pekar på att man "slår in öppna dörrar" så applåderar lärarförbunden, för de skulle vilja gå ännu längre i lagstiftningen mot konfessionella skolor.
Och det vill även socialdemokraterna, vars partisekreterare Marita Ulvskog nyligen jämförde skolorna med "barnfängelser". Men först nästa år, när Skollagsberedningen kommer med sitt förslag, står det klart om regeringens "dundrande" verkligen leder till skärpta bestämmelser - i praktiken.
Skolverket granskar just nu sina egna beslut fattade mellan år 2003 och fram till sommaren 2006. Det rör sig om 473 friskolor, av vilka 44 har konfessionell inriktning. Totalt finns 72 konfessionella friskolor.
Bristerna som dominerar i samtliga granskade friskolor är problem med ledningen av skolan, kvalitetsarbetet och hur man hanterar barn i behov av särskilt stöd. Det handlar i första hand inte om brister i "allsidighet och saklighet i undervisningen" och skolor som missbrukat sin ställning som konfessionella skolor, förklarar undervisningsrådet Claes-Göran Aggebo.
I två fall under 2000-talet har konfessionella skolor "stängts" av Skolverket för att de blandat in det religiösa förkunnandet i undervisningen och några har fått fortsätta sedan de "rättat in sig i ledet". Övriga sju konfessionella skolor som förlorat tillståndet har gjort det av andra skäl.
Skolverket kontrollerar redan i dag, strikt utifrån lagstiftningen som regeringen föreslår, att friskolorna inte blandar samman församlingens förkunnande med kursplaner, mål och betygskriterier.
För de flesta fristående skolorna följer de nationella läroplanerna och kursplanerna. Men vad man lätt glömmer när man talar om friskolor är att de inte styrs av dessa utan av friskoleförordningen. Fristående skolor har en större frihet än kommunala skolor att utforma undervisningen, men innehållet måste i väsentliga delar ändå överensstämma.
Den friare undervisningen kan leda till att det kan vara svårt med gränsdragningen för vad som är lektionstid och övrig tid på skolorna vid exempelvis bönestunder. Fast när det gäller lektioner i exempelvis judendomens historia eller koranstudier som förekommer under "elevens val" är det redan i dag solklart att det inte får förekomma förkunnelse.