– Jag har haft den drömmen länge, att läsa till psykolog, säger Marie Westman och suckar tungt.
Att de nya antagningsreglerna till högskolan placerar henne i gruppen ”för gammal” kom som en chock. Hon har mejlat utbildningsdepartementet och gjort en anmälan till DO om åldersdiskriminering. Men svaren hon hittills fått har gjort henne ännu mer upprörd.
– Jag tycker det är bra med meritpoäng. Jag kan förstå att de vill stimulera folk att läsa språk och matematik. Men det borde gälla alla, det här är inte rättvist någonstans.
I ett välformulerat mejlsvar från utbildningsdepartementet fick Marie Westman veta att hon haft sin chans. ”Regeringen har gjort bedömningen att det givits tillräckligt med tid att påbörja studier på högre nivå för de som gick gymnasiet enligt kursplaner före hösten 2000.”
Och eftersom ändringarna i antagningssystemet har stöd i Högskoleförordningen kommer inte DO driva några fall om indirekt diskriminering på grund av ålder, vilket DN.se berättade i fredags.
– De verkar inte förstå att man efter 12 år i skolan kan vara skoltrött, man kanske vill leva lite, resa, träffa någon. Man kanske gifter sig, skiljer sig och inser vad man vill göra med sitt liv. Man kanske har varit sjuk. Det finns så många livsöden som de inte sätter sig in i. De tror att människor är robotar, det finns ingen valmöjlighet där, säger Marie Westman.
På gymnasiet i Skövde kämpade hon till sig 19.17 i slutbetyg. Då var 20.0 det högsta. Sedan höjde hon betygen ytterligare genom att läsa upp matten och engelskan på Komvux.
För att läsa till psykolog behövde hon arbetslivserfarenhet. Det passade henne bra att börja jobba eftersom hon ändå var skoltrött.
– Jag gick in väldigt mycket för skolan, det tog över mitt liv. Det andra gjorde som 16-17-åringar gjorde jag när jag var i 20-årsåldern.
Inför höstterminen 2009 sökte Marie Westman till psykologprogrammet vid Örebro universitet – och kom in direkt. Hon var redo att börja plugga, men bestämde sig för att skjuta på flytten ett år, ett beslut hon bannar sig själv för i dag.
– Jag hade pojkvän då och han trodde inte att det skulle hålla om jag flyttade till Örebro. Jag tänkte att jag skjuter på det ett år. Men det tog slut ett halvår senare, och nu för ett tag sedan fick jag det här beskedet. Ingen pojkvän, ingen plats på psykologprogrammet.
Vad skulle du vilja ställa för fråga till högskoleministern?
– Har ni tänkt på att människor är olika, att det finns olika anledningar till att människor inte börjar studera på en gång? Och att ni stänger ute folk som har potential genom att dra en gräns?
I sommar jobbar Marie Westman som deltidsanställd på Bosch och Siemens kundtjänst och extra på Systembolaget på lördagarna. I höst börjar hon studera på Socionomprogrammet i väntan på att regeringen ”tar sitt förnuft till fånga” och ändrar antagningsreglerna.
Kommer hon på något sätt att driva sin och tusentals andra pluggsugna 26-plussares sak vidare tänker hon göra det.
– Jag har aldrig utsatts för orättvisor på det här sättet tidigare, jag känner mig väldigt stridslysten.
Vad tycker du om de nya antagningsreglerna till högskolan? Diskutera här!