I välgörenhetskretsar kallas 2005 för tsunamiåret. Det var det år då svenska folket skänkte mest pengar, 5,3 miljarder kronor. Enligt Frivilligorganisationernas insamlingsråd, Frii, beräknas rekordet tangeras i år.
– Det har varit så mycket nedåtsnack inom välgörenhetssvängen sedan finanskrisen trädde in i höstas, men bland våra medlemmar är det inte många som märker någon nedgång när det gäller privata givare – tvärtom, säger generalsekreterare Erik Zachrison.
Från företagen har han däremot noterat ett tapp, vilket bekräftas av flertalet av de ideella organisationer som DN har varit i kontakt med.
SOS-Barnbyar Sverige får 70 procent av sina intäkter genom privata faddrar.
– Man överger inte ett fadderbarn i kristider, där har vi inte märkt någon minskning över huvud taget, säger generalsekreterare Elisabet Andersson.
– Däremot märkte vi direkt när finanskrisen slog till att de stora donationerna från företagen minskade. Vi räknar med ett tapp på tio miljoner kronor som vi kopplar direkt till krisen.
– Insamlingsmässigt märker vi väldigt liten effekt, däremot har vi fått signaler från företagen att det inte kommer att göras samma insats som tidigare, säger Therése Engström, insamlingsansvarig på Läkare utan gränser.
Hon tror att människors medkänsla ökar rent generellt i kristider, därav den bibehållna lojaliteten mot välgörenhetsorganisationerna.
Anna Ryott, insamlingschef på Unicef, har en liknande teori.
– Vi har fått större respons i år än vi räknat med. Det känns lite som en trend, att folk vill vara med och göra något gott när det råder kris. Och för vår del har vi inte märkt någon minskning från företagen. Vi jobbar långsiktigt med våra samarbetspartner, och det tror jag gör oss mindre sårbara.
Utöver att företagen i viss utsträckning börjat svika är testamenten ett orosinslag för många ideella organisationer.
– Vi får en stor intäktsdel genom testamenten med aktier och fastigheter där värdet kommer att minska, säger Rebecka Blomberg, pressekreterare på Cancerfonden.
Staffan Josephson, generalsekreterare på Hjärt-lungfonden, har samma erfarenhet.
– Vi får testamenten som gåvor från enskilda, och där har vi sett en minskning på de reella värdena. Det är svårt att säga hur det kommer att gå med de fastigheter vi får testamenterade, men vi räknar med att gå ett antal miljoner back där. Samtidigt ska det sägas att vi trots detta gör vårt bästa år hittills.
Svenska kyrkan gör en liknande kalkyl – värdet på testamentena minskar, och det går inte att göra särskilt mycket åt. Däremot skramlar det lite mer i kollekten än vanligt.
– Vi har spekulerat i vilka konsekvenser krisen kan få för vår verksamhet. När det är oroligt går folk mer i kyrkan. Många ger lite, det är vår profil, och då är vi inte lika utsatta som om en stor givare drar in, säger Mattias Carlsson, chef för Svenska kyrkans internationella insamling.
Inte heller Plan Sverige har sett någon minskning i givmildheten hittills.
– Däremot tror jag att det kommer att bli tuffare på lång sikt, och jag tror att det finns anledning att ha med ett sämre resultat i de kommande prognoserna, säger generalsekreterare Anna Hägg-Sjöquist.