Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Rekordfå brott klaras upp efter polisens omorganisation

Foto: DN

Polisens brottsuppklarning har inte varit så här låg på 16 år. Det visar DN:s granskning.

Åklagare slår nu larm om att allvarliga brott inte blir utredda inom rimlig tid. Viktiga barnförhör har blivit liggande.

Nu inleder DN en artikelserie om effekterna av polisens stora omorganisation.

Svensk polis har den senaste tiden genomgått sin största omorganisation sedan förstatligandet år 1965. 23 myndigheter har blivit en. Målet: en effektivare verksamhet där polisen ska komma närmare medborgarna. I år får polisorganisationen ett anslag på 22 miljarder kronor. Det är en ökning med en fjärdedel jämfört med för tio år sedan, justerat för inflation.

Dagens Nyheter kan nu visa på stora brister i polisens förmåga att klara av ett av sina viktigaste uppdrag – att lösa brott. Brottsuppklarningen är rekordlåg, den lägsta på 16 år. Förra året klarades 14 procent av brotten upp, jämfört med 18 procent fem år tidigare.

– Det är allvarligt och jag är tyvärr inte överraskad. De gamla strukturerna för hur man skötte utredningsverksamheten har slagits sönder, säger Rolf Granér, polisforskare och lektor vid polisutbildningen i Växjö.

Statistiken bygger på antalet åtal, strafföreläggande och åtalsunderlåtelser i förhållande till antalet anmälda brott. Metoden kallas för personuppklarningsprocenten och är en vedertagen metod som används av forskare för att bedöma polisens effektivitet. Polisen har slutat att redovisa måttet i sina årsredovisningar. I stället har Brottsförebyggande rådet tagit fram statistiken åt DN. För flera brottstyper är bilden särskilt anmärkningsvärd:

Brottsuppklarningsgraden för skadegörelsebrott har nästan halverats – från 4,0 procent år 2010 till 2,1 procent förra året.

3,5 procent av bostadsinbrotten klarades upp förra året. År 2010 var andelen 4,2 procent.

12,6 procent av misshandelsbrotten klarades upp förra året. År 2010 var andelen 18,3 procent.

Dagens Nyheter har intervjuat ett tiotal chefsåklagare runt om i landet om polisens omorganisation. Fram träder en bild av ett omfattande missnöje. Det handlar bland annat om allvarliga brott som inte blir utredda inom rimlig tid och om viktiga förhör av barn som blivit liggande.

Läs även: Polisen uppmanade Ingrid att leta efter blodspår på egen hand

Åklagarnas inflöde av nya ärenden ger en indikation på polisens produktivitet. Det är genom att lämna över fall till åklagare som gärningsmän kan åtalas och lagföras för brott. Första halvåret i år minskade inflödet av nya ärenden till Åklagarmyndigheten med 8 procent jämfört med samma period i fjol. Det framgår av en datakörning som myndigheten gjort på uppdrag av DN.

– Vi har märkt att produktiviteten har gått ned. Det rör sig om vardagsbrott. Det har också blivit väsentligt svårare för oss att komma i kontakt med polisen på grund av deras omorganisation. Polisen är medvetna om problematiken och vi har en bra dialog, säger Åke Olsson, vice chefsåklagare på Västerorts åklagarkammare i Solna.

Flera åklagare pekar på att utredningar nu tar allt längre tid att genomföra, vilket uppges bero på resursbrist hos polisen.

– Det påverkar även prioriterade ärenden, som till exempel våra barnärenden. Det är av stor vikt att barnförhör hålls så snabbt som möjligt. Ju längre tiden går desto blekare blir barnens minnesbild. Med en blekare minnesbild blir det svårare att lagföra brott. I dag skrev jag till exempel påminnelser till polisen i fyra olika barnärenden. Det värsta ärendet har legat sedan maj, säger Carl-Gunnar Fridolfsson, chefsåklagare i Växjö.

DN:s granskning visar också att antalet anmälningar om brott som nästan uteslutande kan kopplas till antalet polisiära insatser har minskat kraftigt sedan omorganisationen i januari 2015. Dit hör rattfylleri- och narkotikabrott. När polisen genomför färre trafikkontroller leder det alltså till att färre sådana brott anmäls.

Polisens omorganisation har kantats av turbulens. Ett stort antal poliser har valt att sluta och inom kåren har det på många håll ventilerats ett stort missnöje. Medarbetare kritiserar bland annat dåligt ledarskap, låga löner, krånglande it-system och att styrningen har centraliserats på ett negativt sätt.

Läs även: Lasse Wierup: Sveket mot brottsoffren är ett mysterium

Men bilden av polisen är inte entydigt negativ. Det finns åklagare som tycker att utvecklingen har varit positiv, som i Göteborg där åklagarkammaren upplever att samarbetet med polisen har blivit mer strukturerat och att det nu är lättare att få återkoppling i ärenden.

Mats Löfving, ställföreträdande rikspolischef, är bekymrad över att polisen löser allt färre brott.

– Resultatutvecklingen med uppklarade brott och vår förmåga att hjälpa brottsoffer är sämre än vad jag hade räknat med vid ingången av året. Just nu känner jag att vi inte räcker till. Jag har varit polischef i många år men att göra viktiga prioriteringar som vi verkligen kan stå upp för är väldigt svårt just nu, säger han.

Vad beror det på att brottsuppklarningen har försämrats?

– Det är stökigt i polisen just nu. Vi bygger en ny polis med en ny myndighet.

Han pekar också på att det har varit ett tufft år med ökat terrorhot och oro i utsatta områden.

Polisforskaren Rolf Granér är kritisk till genomförandet av polisens omorganisation. Han pekar på att den har varit dömd att misslyckas.

– Ett grundläggande fel är att man har genomfört en rad olika förändringar samtidigt. Det började med att man skulle göra en myndighet av alltihop. Så långt gott, men sedan skulle man hitta på egna regioner och slå sönder den gamla organisationen. Därtill skulle man ta och minska antalet nivåer i chefshierarkin, minska antalet chefer och avskaffa stödfunktionerna för lokalpolisområdescheferna. Samtidigt har specialfunktioner som trafikpolisen reducerats till ett minimum. Allt bygger på dåligt förankrade teoretiska modeller utan hänsyn till organisationens kultur, säger Rolf Granér.

Hur skulle du beskriva tillståndet för svensk polis i dag?

– Två ord: Kris och apati.

Personuppklarningsprocent = Antal åtal, strafföreläggande och åtalsunderlåtelser - i förhållande till antalet anmälningar

Fakta. Omorganisationen
  • I januari 2015 blev 23 polismyndigheter till en myndighet. Det är den största omorganisationen på femtio år.
  • Syftet har varit att skapa en tydligare styrning, förbättra resultatet i verksamheten, göra arbetet effektivare och att polisen ska komma närmare medborgarna.
  • DN har granskat hur effekterna av den nya organisationen har blivit.
Fakta. Om granskningen
  • DN har genomfört bakgrundsintervjuer med ett 20-tal poliser och tolv åklagare.
  • DN har granskat brottsuppklarningen och hur den har förändrats de senaste åren. Till vår hjälp har vi använt oss av personuppklarningsprocenten, ett mått som räknar antalet åtal, åtalsunderlåtelser och strafföreläggande i förhållande till antalet anmälningar.
  • Brottsförebyggande rådet har ändrat sin definition av personuppklarningsprocenten, men myndigheten har tagit fram ny data åt DN baserat på samma statistiska modell som tidigare. Statistiken är jämförbar över tid.
Reportern. Kristoffer Örstadius
  • Kristoffer Örstadius arbetar med undersökande journalistik på Dagens Nyheter.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.