Mer än hälften, 55 procent, skulle rösta nej till euron i en folkomröstning i dag, visar mätningen.

Ja-sidan får i mätningen bara 37 procent i mätningen, som bygger på 1 004 intervjuer genomförda 31 mars—7 april.

SEB:s chefekonom Robert Bergqvist konstaterar att euromotståndet därmed är på den högsta nivån sedan 1997, då motsvarande mätningar började göras av Statistiska centralbyrån (SCB).

"Ett kraftigt opinionsskifte har ägt rum under kort tid. Gapet mellan ja- och nej-sidan på 18 procentenheter är det största uppmätta sedan 2007 och andelen som röstar nej, 55 procent, har aldrig varit så stor som nu", skriver Bergqvist i en kommentar.

Han tror det hänger samman med eurozonens ekonomiska och finansiella problem de senaste månaderna.

"Flera länder i unionen är i en prekär och allvarlig statsfinansiell situation med stor osäkerhet om den framtida politiken och ökad risk för spridningseffekter", skriver Bergqvist.

"Kriserna de senaste två åren har blottlagt systemsvagheter som måste åtgärdas för att euron ska återvinna trovärdighet och stabilitet", tillägger han.

Kvinnor är enligt mätningen betydligt mer negativa än männen till att byta ut kronan mot euron. Nej-rösterna bland kvinnorna i mätningen ligger på 59 procent, medan ja-sidan bland kvinnorna ligger på 32 procent.

Inkomst- och utbildningsnivå har också en tydlig samverkan med hur man ställer sig i frågan.

Av mätningen framgår att personer med lägre utbildningsnivå, lägre inkomster, boende i hyreshus och i åldersgruppen 18—24 år är de mest negativa till euron. Geografiskt är motståndet starkast i Svealand utanför Stockholmsområdet.

"De som är mest positiva till euron är över 50 år, har högskoleutbildning och hög inkomst och bor i radhus/villa i Stockholm", enligt SEB.