Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Rekordlågt grundvatten hot i sommar

Tankbilen på väg över Ölandsbron är fullastad med dricksvatten från fastlandet som ska fylla på vattentäkten i Tveta och dämpa Mörbylångas akuta vattenbrist.
Tankbilen på väg över Ölandsbron är fullastad med dricksvatten från fastlandet som ska fylla på vattentäkten i Tveta och dämpa Mörbylångas akuta vattenbrist. Foto: Nicklas Thegerström

Mörbylånga. Sydöstra Sverige hotas av vattenbrist. Inte sedan mätningarna började har grundvattnet varit så lågt som det är nu. Situationen påminner om de framtida problem med dricksvatten som klimatförändringen kan föra med sig.

Normalt ska grundvattenmagasinen vara välfyllda så här års. Nederbörd som fallit under senhöst och vinter ska ha fyllt på det som har tömts under sommarhalvåret. Men på Gotland, Öland och stora delar av sydöstra Sverige är grundvattennivån långt under det normala.

– Nivåerna är rekordlåga. På våra stationer i Blekinge, Gotska Sandön och Böda på Öland är det de lägsta nivåer som någonsin uppmätts, säger Bo Thunholm, hydrogeolog på SGU, Sveriges geologiska undersökning.

Mätningarna har pågått sedan 1960-talet så nivåerna är lägre än de varit på över femtio år. Och det är ingen plötslig sänkning av grundvattnet, tendensen har funnits i flera år.

– I de stora, långamt reagerande grundvattenmagasinen har vi haft sjunkande nivåer under de senaste åren. Det är inget ovanligt i sig, sådana perioder återkommer, man brukar tala om elva till tolv års cykler. Men just nu är nivåerna lägre än de varit någonsin tidigare, säger Jakob Levén, enhetschef grundvattenfrågor SGU.

I grova drag ligger nivåerna från en halv meter till drygt en meter under vad som är normalt för årstiden.

– I sådana sammanhang är det mycket, för det är stora vattenvolymer det handlar om, säger Bo Thunholm.

Tillgången på bra dricksvatten är en av de viktigaste frågor vi har.

De stora vattenmagasinen är de som oftast används för den allmänna vattenförsörjningen. Det kan till exempel vara sand- eller gruslager som innehåller stora mängder vatten. De är rejäla buffertlager som reagerar långsamt. De fylls inte på av ett enstaka regn, att fylla på magasinen kommer att ta lång tid.

– En återhämtning kan handla om veckor och månader. Det är väldigt viktigt att vi får stora nederbördsmängder innan växtperioden startar och värmen kommer. Regn som kommer efter att växtsäsongen startar brukar antingen tas upp av växterna eller avdunsta, säger Bo Thunholm.

På både Öland och Gotland har de två senaste åren varit torra, främst under höst och vinter som är den tid då vattenmagasinen fylls. Dessutom har vintrarna varit snöfattiga.

Dagens situation påminner om de prognoser och scenarier som SMHI har gjort för vilka effekter klimatförändringarna kommer att ha på sydöstra Sverige.

– Det är det här man ser i SMHI:s klimatmodeller. I norra Sverige ökar nederbörden, medan sydöstra Sverige får en minskad nederbörd. Om det är en följd av klimatförändringen vi ser i dag vet jag inte, men det är helt klart en varningssignal om att börja tänka på vattentillgången på lång sikt, säger Jakob Levén.

Både han och Bo Thunholm anser att frågan om tillgången på dricksvatten borde tas på stort allvar och att det finns anledning att skärpa planering och övervakning inför framtiden.

– Men med tanke på att det här är ett mönster som man i östra delen av landet får räkna med på sikt bör det beaktas i den vattenplanering som finns. Man ska inte ta vattenförsörjningen för given utan räkna med en minskad grundvattennivå och fundera över till exempel reservvattentäkter, säger Bo Thunholm.

Båda experterna kallar vattnet för vårt viktigaste livsmedel.

– Tillgången på bra dricksvatten är en av de viktigaste frågor vi har. Vi har säkert flera problem som vi inte vet om i dag. Vi har en tendens att ta vatten för givet och inte vara rädda om det. I Sverige har vi generellt sett bra vatten men inte i oändliga mängder, dessutom har vi dålig övervakning och kanske inte gör alla kontroller vi borde, säger Jakob Levén.

”Så här lite vatten har vi aldrig haft så här års”

Fakta. Region Gotlands råd för att spara vatten
  • En tio minuters dusch om dagen kostar cirka 2.000 kronor per år. Med ett snålspolande duschhandtag kan du halvera vattenmängden och kostnaden.
  • Installera snålspolande kranar och duschmunstycken. Stäng av duschen när du masserar in schampo och balsam i håret.
  • Duscha kort i stället för att bada.
  • Laga onödiga läckor, exempelvis en droppande kran eller en rinnande toalett. Står kranen och droppar ett helt år slösar du nästan 9.000 liter vatten. Det motsvarar 270 kronor i vatten- och avloppskostnad, plus 440 kronor för uppvärmningen om det är varmvatten som droppar.
  • Installera snålspolande toaletter.
  • Har du en äldre toalettstol? Lägg en tegelsten eller två i vattentanken så går det åt mindre vatten vid spolning.
  • Diska inte under rinnande vatten. Använd diskpropp eller balja. Skölj i kallt vatten.
  • Fyll disk- och tvättmaskiner innan du kör dem. Använd kortprogram.
  • Stäng av kranen när du borstar tänderna. Använd gärna en tandborstmugg.
  • Fyll en kanna vatten och ställ i kylen så har du kallt vatten utan att låta kranen rinna tills det blir kallt.
  • Samla regnvatten i tunnor eller damm. Det vattnet är dessutom syrerikare än kranvatten.
Mer om vattenbristen

Vattenledning i havet ska hjälpa Öland
En vattenledning från Kalmar till Öland ska lösa problemet med den stora vattenbristen på ön. Målet är att ledningen ska vara på plats redan i sommar inför turistsäsongen.

MP-politiker fick kommunfullmäktige att dansa regndans
Den akuta vattenbristen på Öland stod på agendan när Mörbylångas kommunpolitiker samlades för fullmäktigemöte på tisdagskvällen. Diskussionerna tog en oväntad vändning när en politiker från Miljöpartiet uppmanade församlingen att dansa regndans – vilket de gjorde