Sara Ajdarnia, asylsökande 28-åring från Iran, plockar lite lugnt bakom disken i butiken Olivomat i ett industriområde i Uppsala. Lunchrusningen är över men det är fortfarande några timmar kvar på arbetsdagen.
Sara är en asylsökande som säger att hon inte bara vill "sitta hemma och ta emot pengar" medan hon väntar på besked på sin ansökan om uppehållstillstånd.
- Jag har hela tiden haft som mål att hitta ett jobb och att vara till nytta någonstans. Alla borde jobba eller praktisera, säger hon.
Sara anser att hon lär sig svenska fortare på en arbetsplats och avslutade därför sina svenskastudier i Migrationsverkets regi två månader tidigare än de flesta andra.
Hon har universitetsexamen i engelsk litteratur från Iran och hoppas kunna plugga vidare så småningom i Sverige för att dra nytta av sin utbildning. Hennes första asylansökan har avslagits. Nu ska hennes ärende prövas i Migrationsdomstolen i Stockholm i mitten av månaden.
För drygt två år sedan flydde hon från Iran och kom hit med sin syster. Sedan dess har hon jobbat som praktikant på flera platser innan hon fick det arbete hon har nu. Hon har serverat på restaurang, jobbat i blomsteraffär och arbetat hos en frisör.
Sara bor i Stockholm och arbetar alltså nu i Uppsala. Men ökningen av asylsökande som arbetar sker inte huvudsakligen i storstadsområdena utan utanför dessa. Drygt 80 miljoner kronor i bidrag från EU har också plöjts ner i olika lokala projekt som ger jobb och praktikplatser.
Verksamhetschefen för asylmottagningen Caroline Henjered vid Migrationsverket är nöjd med utvecklingen.
- Det är bra att fler själva tar initiativ till att arbeta.
Caroline Henjered påpekar också att bland det ökande antalet troligen finns asylsökande som också tidigare arbetat men utan att registrera sig som arbetande. Men nu gör man det med tanke på den nya arbetskraftsreformen som ger större möjlighet till uppehållstillstånd om man redan har ett jobb.
I dag finns ungefär 20.000 personer mellan 18 och 64 år i asylprocessen. Antingen väntar de på besked på sin grundansökan eller så har de överklagat ett nej till uppehållstillstånd. Migrationsverket räknar med att cirka 60 procent av dessa skulle kunna studera, praktisera eller arbeta.
En del är kvar i systemet trots att ett så kallat återvändandearbete pågår och får därför inte arbeta. Andra är sjukskrivna eller så svårt traumatiserade att de inte kan ha en organiserad sysselsättning.
- Vi räknar inte med att kunna uppnå 100 procent, säger Caroline Henjered.
De flesta praktikplatser eller arbetstillfällen har skapats i lokala projekt där kommun, länsstyrelse, näringsliv med flera har samverkat. Migrationsverket antog nyligen en handlingsplan där ambitionen är att alla vuxna som söker asyl i Sverige inom en månad ska ha påbörjat en introduktion, samtidigt som en handlingsplan upprättas för var och en.
Tanja Bojovic arbetar på enheten för organiserad sysselsättning vid Migrationsverket i Stockholm:
- Alla här arbetar febrilt för att så snabbt som möjligt placera en asylsökande i praktik eller på ett arbete. Att gå sysslolös leder bara till ont, säger hon.
Sara Ajdarnia gör i ordning kaffemaskinen och säger att hon hoppas Sverige blir hennes andra hemland och att hon kan bli en del av det svenska samhället genom att arbeta.