Aldrig tidigare har så många skolkare rapporterats in till CSN som förra läsåret. Drygt 14.000 gymnasieelever förlorade studiebidraget, visar ny statistik från CSN, som DN tagit del av.
Kommunerna i Stockholms, Skåne, Södermanlands och Örebro län har störst andel elever som rapporteras för grövre skolk. Det innebär att eleverna är borta mer än 20 procent av lektionstiden under en månad. Och då räknas bara ”olovlig” frånvaro – inte sjukdom. Men skillnaderna mellan kommunerna är stora. Medan Sundbyberg rapporterar in att drygt 10 av 100 skolkare så rapporteras knappt 2 av 100 i Täby.
I riket motsvarar de 14.111 fallen av grövre skolk 3,6 procent av de 401.253 elever som fick studiebidrag under läsåret 2008/2009.
Det är flest pojkar som skolkar, närmare 60 procent.
Klas Elfving, pressekreterare på Centrala studiestödsnämnden, konstaterar att CSN inte gjort några analyser av det inrapporterade materialet från kommunerna, men av de grövre skolkarna så avslutar drygt 40 procent helt sina studier.
– En del skolor har infört tekniska hjälpmedel som gör att de har bättre rutiner för skolkrapportering. Befolkningsunderlaget i olika kommuner kan också spela in. Och att skolk uppmärksammats i den allmänna debatten, säger han.
Men det faktiska skolket är sannolikt betydligt högre visar statskontorets granskning från i år där de analyserat CSN:s utbetalningar på över 800 gymnasieskolor läsåret 2007/08 i rapporten ”Rätt men ändå fel”. För trots att skolkrapporteringen ökat så menar Statskontoret att det finns risk att mer än var tredje gymnasieskola inte rapporterar in grövre skolk.
Och närmare 60 procent av de undersökta gymnasieskolorna skickade inte in ett enda meddelande om frånvaro under det aktuella läsåret som statskontoret granskade.
I CSN:s nya rapport finns ett 40-tal kommuner som inte rapporterat in något grövre skolk. Och i Västerbottens- och Dalarnas län rapporteras andelen skolk vara hälften av riksgenomsnittet. Men även där är skillnaderna stora. Och flera kommuner i exempelvis Dalarna har inte rapporterar in något skolk alls under flera läsår.
Gunilla Stenkula är vikarierande rektor på Martin Kockgymnasiet i Hedemora som har drygt 600 elever. Skolan har under de senaste två läsåren inte rapporterat in någon elev för skolk till CSN. Stenkula blir först oerhört förvånad men säger sedan att många skolkare har en omfattande social problematik.
– I ett och annat fall har vi troligen varit för snälla. Men under läsåret 2007–08 startade vi en studiehörna som är som ett stort klassrum dit eleverna får hjälp av 4–5 ämneslärare och specialpedagog och det bidrar säkert. För så länge en elev är under åtgärder och vi tror att det ska ordna sig så drar vi inte studiebidraget, säger hon.