Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Rekordmånga vill ändra juridiskt kön

Foto: Anette Nantell

Fler vill ändra juridiskt kön. Bara hittills i år är antalet ansökningar uppe i nivåer motsvarande hela förra året.

Men förenklad lagstiftning måste skyndas på, menar RFSL.

Sedan i juni har Norge, till skillnad från Sverige, en lag som tillåter ändring av juridiskt kön utan medicinsk utredning.

Foto: Anette NantellFelix Lekare, 22 år, är glad. Han är en av de personer som i år ansökt hos Socialstyrelsen om att få ändra juridiskt kön, alltså för hans del att få ett nytt, manligt personnummer. I slutet av juni fick han sitt positiva besked.

– Det känns jättebra. Men lite stressigt när jag ska göra till exempel bankärenden innan allting har ändrats till mitt nya personnummer, säger han.

För honom var det ett viktigt steg att formellt få vara man på papperet, efter att länge ha velat det.

Antalet personer som vill ändra sitt juridiska kön har i år tagit ett rejält skutt och är redan uppe i över 170 stycken. Mellan 2014 och 2015 syntes inte alls samma snabba ökning.

– Om det håller i sig blir det cirka 300 ansökningar i år, säger Cecilia Dhejne, psykiater och utredare på den transmedicinska mottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset.

Där kan personer som lider av att deras könsidentitet inte stämmer med det kön de tillskrevs vid födseln söka hjälp.

– Vi vet inte vad ökningen beror på. Antingen ökar tillståndet i sig eller så har de här människorna funnits hela tiden och bestämmer sig nu för att söka vård.

RFSL förklarar ökningen med ett borttaget krav på sterilisering och ett förändrat samhällsklimat.

I dag ser dock praxis hos Socialstyrelsen ut så att en person måste ha genomgått en medicinsk utredning, fått en diagnos och levt som det kön man känner sig som under minst ett år innan personen kan ansöka om att juridiskt byta kön.

För Felix Lekare tog det flera år innan han tagit sig så långt i processen att hans ansökan kunde skickas till Socialstyrelsen.

– Jag började använda namnet Felix och sökte in till transvården redan 2013. Som tur var hann jag innan det började bli många fler som sökte in till utredningsteamen, säger han.

Köerna till de medicinska utredningarna är långa och det skapar en flaskhals för juridiskt könsbyte. I till exempel Stockholm är väntetiden nu fem månader för att ens få inleda sin utredning. RFSL är mycket kritiska till detta och kräver en ny, förenklad lagstiftning. De får medhåll av en statlig utredning som 2015 förespråkade att ett formellt könsbyte ska kunna ske utan att föregås av en utredning.

– Juridiskt kön är inte en medicinsk fråga, säger Cecilia Dhejne, som är positiv till förslaget.

I Sverige har statens utredning inte fått några politiska konsekvenser. Men i Norge röstade Stortinget i juni igenom en ny lag där kravet på medicinsk utredning för ett juridiskt könsbyte har tagits bort. Norge blev det fjärde europeiska landet att tillåta detta. Det har också gjorts möjligt för barn att på papperet ändra kön, medan det i Sverige fortfarande gäller en åldersgräns på 18 år. Lagändringen hyllades av bland annat Amnesty.

– När vi hade utfrågning av ministern Gabriel Wikström (S) under Pride sa han att det inte finns något liknande förslag på gång i Sverige trots att frågan har varit ute på remiss, säger Frank Berglund, ordförande för RFSL Ungdom.

Det tar alldeles för lång tid i dag och det är så mycket ångest kring att genomgå transutredning. Det handlar om att rädda liv.

För Felix Lekare drog processen ut på tiden så länge att han genomförde sin mastektomi, borttagande av brösten, innan han fick möjlighet att påbörja sin hormonbehandling. Men det var dagen då han tog sin första hormonspruta som allting förändrades. Då kom lugnet och den ångest han upplevt under många år lättade. Han tror dock att en förenkling av att formellt byta kön och personnummer kan göra att många unga slipper genomleva år av ångest och försök att dölja de sista siffrorna i passet och på id-kortet.

– Det tar alldeles för lång tid i dag och det är så mycket ångest kring att genomgå transutredning. Det handlar om att rädda liv, säger han.

Foto i text: Anette Nantell

Fakta. Ansökningar

Antal ansökningar om att ändra juridiskt kön.

  • 2010: 75
  • 2011: 54
  • 2012: 61
  • 2013: 170
  • 2014: 194
  • 2015: 207
  • 2016 (till och med 2016-07-31): 172

Källa: Socialstyrelsen

Fakta. Juridiskt könsbyte
  • Personer som upplever att det kön som bestämdes vid födseln inte stämmer överens med deras könsidentitet (könsdysfori) kan behöva könsbekräftande medicinsk behandling. Innan behandlingen får påbörjas genomgår personen en omfattande utredning på någon Sveriges sex specialmottagningar. Processen kan sedan gå vidare med till exempel hormonbehandling och bröstkirurgi.
  • Socialstyrelsen avgör om en person får ändra sitt juridiska kön. Den som ska ändra sitt juridiska kön ska ha varit under vård i två år och under minst ett år levt i det kön man känner sig som.
  • En person kan inte ställa sig i kö till en könsbekräftande underlivsoperation förrän Socialstyrelsen godkänt det juridiska könsbytet och gett sitt tillstånd för kirurgin. Därefter är det i dag minst ett års väntetid på att få komma till operation.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.