Walthers gymnasier är en av få friskolor som från start gått med vinst. Ägaren Jan Walther har redan plockat ut närmare en miljon i vinst. Men lärare på skolorna är kritiska. De anser att de är för få och flera har blivit sjuka av den extrema arbetsbelastningen.
Walthers gymnasier är inte den enda fristående skolkoncern som går med vinst. DN:s granskning visar att det är ovanligt att ägare tar ut vinster på ett synligt sätt. De flesta återinvesterar vinsten. Men Skatteverket pekar på att vinstuttag kan döljas genom exempelvis höga löneuttag, vinster som kvittas mot förluster i koncernen, varor som köps och säljs internt inom koncerner till dyrare pris.
Jan Walther kallar sig själv en "sann entreprenör och inte någon businessman". Han driver skolkoncernen Walthers som snabbt expanderat till fyra gymnasieskolor med idrotts- och IT-profil i Stockholms län.
Den första friskolan startade han i Haninge hösten 2001 tillsammans med två kompanjoner. Jan Walther äger 80 procent av företaget. Han uppger att han under åren belånat sin lägenhet på Kungsholmen med drygt 2 miljoner för att starta skolorna.
Affärerna har gått lysande. Redan första året gick företaget med vinst. Den återinvesterades. Jan Walther lyfte en bra lön på 578 792 kronor i styrelsearvode. Hösten 2002 startade han sin andra gymnasieskola i Vällingby. Med en omsättning på närmare 20 miljoner och 300 elever blev vinsten närmare 3 miljoner. Jan Walther tog ut 800 000 kronor i aktieutdelning och de andra delägarna fick tillsammans 200 000 kronor. Resten återinvesterades. Styrelsearvodet till Jan Walther ökades till 665 000 kronor.
- Jag ville ha tillbaka det jag investerat. Och nu såg jag en möjlighet att betala tillbaka lite grann till banken, säger han.
Hur kan skolkoncernen, vars enda inkomst är den kommunala skolpengen, gå med vinst så fort?
Jan Walther säger att han lärt sig vara kostnadseffektiv. Administrationen sköts av honom själv, lärare och verksamhetschefer på skolorna. Allt är datoriserat. Hyresavtalen är långa och billiga. Möbler är begagnade. Lärare arbetar för varandra vid sjukskrivningar upp till en vecka. Personalkostnaderna är låga och utgör bara 40 procent av kostnaderna. I vissa språk används timlärare och elever sköter vissa lektionspass i idrott, utan lärare, via sina ordinarie idrottsklubbar.
- Jag undervisade heltid första året parallellt med rektorsjobbet. Jag har arbetat motsvarande tre personer mellan 8 på morgonen till två på nätterna i tre års tid nu. Min sambo Birgitta har sytt alla gardiner till skolorna och vi har till och med stått och diskat efter personalen här på helgerna och vattnat blommorna, säger han.
DN har pratat med en rad lärare (som vill vara anonyma) och skolans fackliga ombud såväl lokalt som centralt. Både lärare som slutat på Walthers och lärare som i dag arbetar på företaget beskriver en rad konflikter med Jan Walther om allt från läromedelsinköp till problemen att få en rimlig arbetsbelastning och ett kollektivavtal.
Flera lärare uppger att de kommer att sluta under läsåret.
Mellan sportlovet och påsken år 2003 sjukskrev sig sex lärare (halva personalstyrkan) på Walthers gymnasium i Haninge. Förutom mycket undervisningstid i klasser så förutsattes de anställda "ställa upp för företaget" och arbeta obetalt, enligt en av lärarna som slutade.
Den kommande årsredovisningen blir offentlig i januari-februari. Jan Walther räknar med vinst men säger sig inte veta hur stor.