"Resistenta bakterier farligast med svininfluensan"

- Det farligaste med svininfluensan är när man inte kan behandla följdsjukdomarna, säger Otto Cars, ordförande för organisationen Strama som arbetar mot ökad antibiotikaresistens.

Den dödligaste följdsjukdomen är lunginflammation. Den blir extra svårbehandlad om bakterierna har blivit resistenta. Ett stort problem i flera länder, såväl i Sydeuropa som Mexico, samt i delar av USA och Asien.

- Det handlar både om att man överanvänt antibiotika och att man inte lyckats stoppa bakteriespridningen. I Sverige fungerar som tur är fortfarande vanligt penicillin.

Med svininfluensan riskerar problemet med resistenta bakterier att förvärras – användningen av antibiotika kommer flerfaldigas samtidigt som det blir svårare att kontrollera smittspridningen.

- Pandemin är långsammare än svininfluensan, men konsekvenserna blir betydligt större på sikt, säger Otto Cars.

Han menar att det massiva internationella mediefokuset på svinfluensan har fått konsekvenser för pandemin med resistenta bakterier:

- Världshälsoorganisationen WHO har inte ens något program mot den och i USA ger kongressen inget bistånd till att ta fram ny antibiotika.

Ändå är dödssiffrorna enorma – särskilt i fattiga länder. I Tanzania dör 50 procent av barnen av resistenta bakterier av olika slag.

I EU är dödssiffran 25 000 personer per år – lika många som dör i trafiken. Problemet är vanligast i Grekland och i Sydeuropa, men har även spridit sig till de nordiska länderna.

- Resistenta bakterier har blivit betydligt vanligare i Sverige, i takt med att folk reser mer. Därför är det viktigt att sjukhusen har ett handlingsprogram för att smittan inte ska spridas.

I dödsfallen på Karolinska sjukhuset handlade det om en annan sorts bakterie, den resistenta tarmbakterien ESBL. Tre för tidigt födda barn dog och femton smittades mellan november och februari. Sjukhuset kritiseras nu av Socialstyrelsen.

- Allvarligast var att barnen inte isolerades, att man hade bristande hygien och att man inte berättade om smittan när barnen bytte avdelning, säger Harriet Hillström, byrådirektör på Socialstyrelsen.

De som är i riskgruppen att drabbas är inte bara nyfödda utan alla med nedsatt infektionsförsvar: äldre, de som behandlas mot cancer eller genomgått en operation.

Eftersom det redan finns totalresistenta varianter av ESBL i världen är det bråttom att få fram ny antibiotika – den gamla medicinen har 30 år på nacken.

I september ska Europas hälsoministrar hålla ett möte för att diskutera frågan.

- Läkemedelsindustrin har inte ansett att det är lönsamt att satsa på ny antibiotika. Därför ska regeringarna nu stimulera forskningen och utvecklingen av ny antibiotika, säger Otto Cars och tillägger:

- Förhoppningen är att detta ska vara vägledande för andra länder i världen.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut