Resistenta stafylokocker finns i avloppsvatten. Studier vid Linköpings universitet bekräftar att bakterierna överlever i reningsverken.
De fruktade resistenta gula stafylokockerna (MRSA), som är motståndskraftiga mot penicilliner och penicillinliknande antibiotika, har nu för första gången i världen upptäckts i avloppsvatten. Resultaten pekar på att avloppsvatten i reningsverken kan vara en hittills okänd reservoar för MRSA.
Doktorand Stefan Börjesson, som arbetar på avdelningen för medicinsk mikrobiologi vid Linköpings universitet, skall disputera i medicinsk mikrobiologi. Han har med ett forskningsteam studerat de resistenta gula stafylokockerna i ett kommunalt reningsverk som tar emot avloppsvatten från samhället, industrier och sjukhus.
– Våra studier visar att de resistenta gula stafylokockerna kommer in i reningsverket med avloppsvattnet och att de överlever i reningsverket, men de finns inte närvarande i det utgående renade vattnet. Reningsverket kan därför vara en möjlig okänd reservoar för dem. I avloppsvattnet hittade vi ett överraskande stort antal stammar av MRSA, säger Stefan Börjesson.
Tidigare har det gjorts studier i reningsverk runt om i världen, men man har inte hittat MRSA förrän nu, så den forskning som nu gjorts på Linköpings universitet anses vara en mindre världssensation, enligt Åke Hjelm, som är en av de informationsansvariga vid universitetet.
I dag finns MRSA på sjukhus och ute i samhället. I Sverige är förekomsten av MRSA liten, medan frekvensen i England och Frankrike är betydligt större och allra störst i Japan.
– Vi har studerat MRSA som kommer in i reningsverket med avloppet och MRSA som blir kvar i reningsverket. Däremot inte om personalen exempelvis drabbas på något sätt.
– Vi har jämfört stammarna i reningsverket med dem som finns bland annat på sjukhusen och flera av dem är identiska. I slammet upptäckte vi också ett par nya stammar. Det kan vara okända stammar som finns i samhället eller så sker det en vidareutveckling av stammar under rening. En slutsats är att det behövs ny kunskap inom avloppsrening, säger Stefan Börjesson.
På söndagens DN-debatt varnade 40 forskare för att den ökade användningen av slam från reningsverken riskerar att förgifta den svenska åkermarken och göra den obrukbar för livsmedelsproduktion. Stefan Börjesson och forskarlagets studier visar att det finns hittills okända bakterier i reningsverken men ger inget svar på om de resistenta stafylokockerna finns i slammet.
Utsläpp från reningsverk har tidigare mest handlat om övergödning av sjöar och hav. Stefan Börjesson menar att man nu kan ställa sig frågan om detta är något man bör titta mer på och om det är något som bör uppmärksammas ur ett reningsperspektiv. I dagsläget finns det inget direkt reningssteg mot så kallade patogener som bakterier och virus.