Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Rika områden blir rikare – invandrartäta får fler invandrare

○ Segregationen har ökat i Sverige de senaste 20 åren, visar DN:s granskning.

○ Rika områden blir allt rikare – och i de redan invandrartäta stadsdelarna ökar andelen personer med utländsk bakgrund.

○ – Situationen är problematisk, säger John Östh, kulturgeograf vid Uppsala universitet.

Grafik: Andreas Lundegård, Maria Westholm. Källa: SCB, DN

Inkomst- fördelning

  • 1991
  • 2013

Andel med utländsk bakgrund

  • 1991
  • 2013

DN kan i dag presentera en unik karta över hur segregationen i Sverige har förändrats.

På vårt uppdrag har Statistiska centralbyrån delat in Sverige i små rutor som är 250 gånger 250 meter breda. För varje ruta har DN fått uppgifter om inkomstnivåer och andel personer med utländsk bakgrund.

Materialet, som omfattar landets 30 största kommuner, visar att den etniska och ekonomiska segregationen har ökat. Det innebär att personer med liknande bakgrund i större utsträckning bor i samma område. I flera kommuner är ökningen kraftig, visar DN:s dataanalyser.

Undersökningar om segregation är komplicerade och inom forskningen finns det ingen standard över hur sådana mätningar går till.

DN har använt ett mått som mäter hur stor del av alla invandrare i en kommun som har invandrare som sina 400 närmsta grannar. Vi har sedan jämfört detta med hur stor del av dem med svensk bakgrund som har invandrare som sina 400 närmsta grannar. Skillnaden mellan värdena kallar vi för ”segregationsdifferens”.

Med begreppet invandrare syftar vi på personer som har utländsk bakgrund, vilket innebär att man antingen är utrikesfödd eller är född i Sverige med två utrikesfödda föräldrar.

Den genomsnittliga invandraren i Stockholms kommun har 46 procent invandrare bland sina 400 närmsta grannar. Det kan jämföras med den genomsnittliga personen med svensk bakgrund som har 24 procent invandrare som sina 400 närmsta grannar.

Segregationsdifferensen är 22 procentenheter (alltså skillnaden mellan 46 och 24). År 1991 var motsvarande segregationsdifferens 14 procentenheter.

Olof Åslund är professor i nationalekonomi och generaldirektör för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Han har tagit del av DN:s metod och resultat.

– Att värdena skiljer sig åt för invandrade och infödda indikerar segregation. Vi ser att det över tid är en ökad etnisk segregation i boendet – det är påtagligt. Andelen med utländsk bakgrund har ökat och den har ökat mer i områden som sedan tidigare har en hög andel invandrade. Det har drivit på differensen, säger Olof Åslund.

Hur mycket segregationen har ökat på riksnivå går inte att säga eftersom DN:s undersökning är begränsad till de 30 största kommunerna. Men vår analys visar att den etniska segregationen har ökat i alla dessa kommuner utom två. I Luleå och Solna har den minskat.

I Göteborg har segregationsdifferensen ökat från 14 procentenheter till 25 procentenheter. I Malmö har den ökat från 16 procentenheter till 22 procentenheter.

Den etniska och ekonomiska segregationen följer varandra såtillvida att resursfattiga områden ofta har hög koncentration av invandrare.

De tre mest etniskt segregerade kommunerna år 2013 (utifrån segregationsdifferensen) var Botkyrka, Kristianstad och Södertälje. De utmärker sig genom att ha kluster med miljonprogramsområden där andelen invandrare är hög. Samtidigt finns det andra resursstarka kluster, i huvudsak villaområden, där andelen med utländsk bakgrund är låg.

Jämfört med 1991 har segregationen ökat mest i Kristianstad, Örebro och Linköping. I den förstnämnda kommunen är ökningen av segregationsdifferensen närmast exceptionell – från 6 procentenheter till 27 procentenheter.

DN:s metod har tagits fram i samråd med flera forskare. En av dem är John Östh, kulturgeograf vid Uppsala universitet.

Fördelarna med metoden är att den är enkel att förstå och ger ett tydligt resultat. Grundmodellen används även inom forskningen, men den varierar något beroende på det statistiska underlaget.

John Östh är inte förvånad över resultatet och anser att trenden kan vara problematisk.

– Över lång tid kan utvecklingen vara olycklig. Man skapar sådana förstärkningar i segregationen. Vi har ett starkt inflöde av människor, men inte lika starkt bostadsbyggande. Vi kanske inte ens har beredskap att integrera personerna i skolan. Jag är oerhört positiv till den invandring vi har, men vi har problem med integrationen. Segregationen kommer att fortsätta öka, säger John Östh, kulturgeograf vid Uppsala universitet.

Även den ekonomiska segregationen har ökat i Sverige, men rangordningen av kommunerna blir något missvisande. Listorna toppas nämligen av flera universitetsorter (Växjö, Linköping och Umeå) med campusområden som har mycket låg medelinkomst.

Etnisk segregation behöver inte enbart vara negativ. Närheten till landsmän kan vara positivt för etableringen i Sverige eftersom invandrare som redan är integrerade på arbetsmarknaden kan hjälpa till med arbetsmarknadskontakter, sociala frågor, språk och kunskaper om hur samhället fungerar.

Fakta. Undersökningen – så gjorde vi

DN har granskat den etniska och ekonomiska segregationen i Sverige genom data från Statistiska centralbyrån. Myndigheten har delat in Sverige i små rutor som är 250 gånger 250 meter breda. De har gjort detta för landets 30 största kommuner.

Rut-indelningen är ett av flera sätt att dela in Sverige. Andra sätt är postnummer, valdistrikt och så kallade SAMS-områden. Fördelen med 250-metersrutorna är att indelningarna blir exakt samma i alla kommuner. De andra indelningarna varierar i storlek och skulle kunna ge missvisande resultat om man jämför olika kommuner. De kan också variera över tid.

Det finns emellertid även ett metodologiskt problem med rutorna. Det skulle kunna finnas 250-metersrutor där invånarna har nära till varandra sett till fågelavståndet, men där en barriär – till exempel en motorväg – gör att det ändå finns två olika socioekonomiska områden i samma ruta.

I varje ruta har DN fått uppgifter om inkomster och andel med utländsk bakgrund (utrikesfödd eller inrikesfödd med två utrikesfödda föräldrar) och andel med icke-utländsk bakgrund.

För att matematiskt räkna ut hur den etniska segregationen har förändrats har DN använt ett mått som mäter hur stor del av alla med utländsk bakgrund i en kommun som har personer med utländsk bakgrund som sina 400 närmsta grannar. Vi har sedan jämfört detta med hur stor del av dem med svensk bakgrund som har personer med utländsk som sina 400 närmsta grannar. Skillnaden mellan värdena kallar vi för ”segregationsdifferens”. Metoden har vi tagit fram i samråd med flera forskare, till exempel kulturgeografen John Östh och statsvetaren Anders Sundell.

För att räkna ut den ekonomiska segregationen har vi på motsvarade sätt jämfört andelen låginkomsttagare och andelen höginkomsttagare (enligt SCB:s definitioner).

Ett problem med måttet ”utländsk bakgrund” i segregationssammanhang är att indelningen är relativt grov. Ett annat sätt skulle kunna vara att räkna andelen utomeuropeiskt födda eller till och med jämföra olika födelseländer. Sådana körningar skulle dock innebära att antalet individer i vissa rutor blir så få att SCB inte kan lämna ut uppgifterna på grund av sekretess.

En orsak till att segregationen har ökat är att andelen personer med utländsk bakgrund generellt har ökat i Sverige. SCB har ingen statistik över andelen personer med utländsk bakgrund år 1991. Men år 2000 var andelen 14,5 procent, jämfört med 20,7 procent år 2013.

GranskningenI en serie artiklar
Granskningen

I en serie artiklar granskar DN integrationen i Sverige. Frågan pekas i flera mätningar ut som en av väljarnas viktigaste frågor. Med hjälp av datakörningar studerar vi hur integrationen fungerar.

Reportern

Kristoffer Örstadius är nyhetsreporter på Dagens Nyheter. Förra året fick han journalistpriset Guldspaden för sin granskning av den svenska skolan.