Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

”Risk att Putin släpper igenom flyktingar till Finland och Baltikum”

EU-nämndens ordförande Carl Schlyter befarar att Ryssland kommer att utnyttja flyktingkrisen mot EU. Han varnar för ett sådant utfall om EU gör upp med Turkiet om att stänga gränsen.

– Risken är att Putin släpper in folk genom Ryssland till baltländerna och Finland, säger han.

När statsminister Stefan Löfven träffar EU-nämnden på onsdagen står EU inför en ödesmånad. På torsdagen och fredagen ska Storbritanniens nya avtal med EU slutförhandlas och i mars kommer diskussionerna om hur flyktingkrisen ska hanteras in i ett avgörande skede. Hittills har det varit mycket trögt att få till en jämnare fördelning av asylsökande i EU.

Ett spår som drivs av Tyskland är att de länder som redan tagit ett stort ansvar ska förhandla direkt med Turkiet och runda vägrarländerna i Öst- och Centraleuropa.

Tanken är att Turkiet ska förmås att stoppa flyktingströmmen till de grekiska öarna. I utbyte ska denna koalition av EU-länder ta emot flyktingar direkt från lägren i Turkiet. Det skulle, om det införs, innebära ett slags europeiskt system med kvotflyktingar.

Men Carl Schlyter (MP), ordförande i riksdagens EU-nämnd, säger till DN att det finns stora risker förknippat med ett nytt kvotsystem. Han varnar för en situation där miljoner människor blir sittande i flyktingläger i Turkiet, vilket skulle kunna utnyttjas av Ryssland.

– Risken är att Putin öppnar den ryska gränsen och släpper in folk genom Ryssland till baltländerna och Finland och skapar en ny migrationsrutt som han kan kontrollera och som han kan använda som politiskt påverkansmedel mot EU. Det är vad jag tror kommer att hända om man bygger upp stora läger i Turkiet, säger Carl Schlyter som i grunden är positiv till flera legala vägar in i EU.

Enligt tyska och holländska medier diskuteras en kvot på ett par hundra tusen flyktingar per år. Carl Schlyter är tveksam till om det räcker för att minska trycket i Turkiet.

– EU har hittills haft kroniskt svårt att uppnå de siffror man säger sig vilja genomföra. Det finns en risk att människorna i lägren blir allt mer desperata och söker sig till Ryssland och andra länder som kan utnyttja situationen för säkerhetspolitiska syften. Det är det scenario som jag är orolig för, säger Carl Schlyter.

Foto: / TTIllegal invandring via den östra gränsen är utan tvekan vår största utmaning”, säger Finlands försvarsminister Jussi Niinistö. Foto: TT

I Europa och USA finns en allt mer öppen diskussion om att Ryssland försöker utnyttja kriget i Syrien och flyktingkrisen för att destabilisera EU. Finlands försvarsminister Jussi Niinistö varnade i helgen för att upp till en miljon asylsökande skulle kunna komma till Finland från Ryssland.

– Illegal invandring via den östra gränsen är utan tvekan vår största utmaning, sade han inför Natos försvarsministrar.

Sverige är tillsammans med bland andra Tyskland och Nederländerna med i den grupp EU-länder som bildat en informell allians i flyktingfrågan. Stefan Löfven har sagt att han välkomnar planerna på att EU-länder ska ta emot flyktingar direkt från Turkiet, men har samtidigt gjort klart att Sverige för tillfället inte kan delta.

De borgerliga partierna är försiktigt positiva till planerna på ett kvotsystem, men med vissa förbehåll. Moderaterna tycker att Sverige för tillfället behöver en flyktingpaus. Centerpartiet och Liberalerna tycker att hela asylsystemet i EU behöver en översyn.

– Sverige måste vara öppet för alla typer av lösningar så att vi får en generös och gemensam asylpolitik. Om det innebär att vi måste börja med ett kvotsystem, det stänger jag inte dörren för. Alla öppningar som finns är bra, säger Tina Acketoft, Liberalernas ledamot i EU-nämnden.

Fakta. Flyktingkrisen

De kommande veckorna kan bli mycket dramatiska i EU-politiken. I dag träffar EU-nämnden statsminister Stefan Löfven för att godkänna regeringens linje inför EU-toppmötet på torsdag och fredag. Under mötet ska Storbritanniens nya avtal med EU slutförhandlas.

På toppmötet den 18 och 19 mars kommer flyktingkrisen att dominera. Mötet kan få avgörande betydelse för EU:s framtid. Europeiska rådets ordförande Donald Tusk sade i januari att EU måste få kontroll på flyktingsituationen inom två månader, annars riskerar Schengen-samarbetet att rasa samman.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.