Röda korset är den hjälporganisation som betalar sin ordförande och generalsekreterare i särklass bäst. Det visar en jämförelse mellan de tio största hjälporganisationer som den ideella föreningen Charity Rating gjort åt DN.
Deras studie visar också att tre stora hjälporganisationer tillsamman förlorade 1,1 miljard på börsen förra året. Cancerfonden förlorade motsvarande fyra års insamlingar till Rosa bandet. Hjälporganisationerna bygger på idealitet och hjälparbete, och de har valt olika linjer när det gäller att avlöna sina galjonsfigurer.
Rädda Barnens ordförande Inger Ashing får 20.000 kronor i månaden. Det är ungefär lika mycket som Läkare utan gränsers Kristina Bolme Kühn får sedan hennes arvode kraftigt höjts. Bengt Westerberg, som är ordförande i Röda korset, har drygt 68.000 kronor i månaden.
Rädda Barnens ordförande har ett heltidsarbete vid sidan av, och lägger omkring 20 timmar i veckan på sitt ideella engagemang. Läkare utan gränsers ordförande arbetar i snitt 30 timmar per vecka och har tagit tjänsteledigt från sin sjukskötesketjänst för att hinna och orka. Röda korsets ordförande arbetar heltid.
– Om man vill ha en person med brett kontaktnät och andra i sammanhanget viktiga erfarenheter så måste man antingen betala ett arvode som är någorlunda i nivå med andra ledande befattningar i samhället eller hitta en person som ekonomiskt oberoende. Man har inte velat begränsa kretsen till personer som har förmögenhet eller en rejäl pension och därför infördes ett arvode för tjugo år sedan, säger Bengt Westerberg.
Kristina Bolme Kühn är ordförande i Läkare utan gränser. Hennes organisation har en budget på totalt 300 miljoner kronor (jämfört med Röda korsets drygt 900 miljoner) men betydligt färre medlemmar och anställda. Organisationen bygger på volontärarbete ute i fält.
Medan en av Röda korsets biståndsarbetare har löner på 26.500–45.000 kronor i månaden plus utlandstillägg på mellan 385 kronor och 525 kronor per dag, så har läkare och sjuksköterskor som arbetar för Läkare utan gränser omkring 10.000 kronor i månaden.
– Vi är rädda för att betala för mycket, pengar får inte bli en drivkraft i sig, säger Kristina Bolme Kühn. Om sitt eget arvode säger hon:
– Det här är inget uppdrag man ska ha resten av livet, det är något man ska brinna för. Men det är minst ett halvtidsarbete och människor mäktar inte med att ha det vid sidan av ett heltidsarbete, då bränner de ut sig.
Röda korset toppar också löneligan för generalsekreterare.
Den ideella föreningen Charity Rating granskar insamlingsorganisationer och har sammanställt en jämförelse av de elva största år 2008. Dess vd Thomas Sundén (som själv tjänar 46.750 kronor i månaden) ifrågasätter varför Röda korset anser sig behöva både den bäst avlönade generalsekreteraren och den högst arvoderade ordföranden.
– Jag ser inga skäl till varför de ska ha en dubbel kostnad för ledningen, säger han.
Charity Ratings genomgång visar att det finns två stora insamlingsorganisationer som utmärker sig genom höga administrationskostnader, Cancerfonden och Plan Sverige. De använder nästan två kronor av varje tia till administration. Röda korset tillhör dem med lägst administrationskostnad.
Genomgången visar också att Svenska kyrkan, Hjärt-lungfonden och Cancerfonden tillsammans förlorade drygt 1,1 miljard kronor på finansmarknaden under 2008. Svenska kyrkan förlorade 786 miljoner kronor – ett belopp som skulle ta kyrkans givare fyra år att samla ihop. Cancerfonden förlorade 185 miljoner kronor, eller lika mycket som fyra års insamlingar till Rosa bandet. Flera av de andra hjälporganisationerna gick med blygsamma vinster på sin kapitalförvaltning 2008.
– Jag tycker att de tre tagit för stora risker. Jag tycker att man ska se det här ur ett givarperspektiv. Om någon ger 40 kronor till Cancerfonden förväntar hon eller han sig att att det ska gå så oavkortat det bara går till cancerforskning, säger Thomas Sundén.