Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Romer kontrollerades i sina egna hem

○ Så sent som 1996 använde Stockholms stad ett stort register över romer med rasbiologiska inslag. Den kommunala Zigenarsektionen stämplade människor som ”hel Z”, ”halv Z” och ”icke-Z”.

○ Registret med Z-klassificeringar finns kvar i Stadsarkivet.

○ Uppgifterna framkommer i regeringens vitbok om Sveriges behandling av romer. DN har som första tidning fått ta del av rapporten.

De fyller 15–20 hyllmeter i Stadsarkivets lokaler i Frihamnen, de 128 lådorna med arkivmaterial från den kommunala Zigenarsektionen. Här finns många hundra, troligen tusentals romer registrerade och kategoriserade.

Personuppgifterna är sekretessklassade. Men i arbetet med rege­ringens vitbok om Sveriges övergrepp mot romer har forskare ändå fått läsa akterna. De har funnit att personer i registret kodats med beteckningar som ”Z” och ”halv Z”. Den som levde med en rom men själv inte hade romskt ursprung fick stämpeln ”icke Z’.

Registret med Z-stämplarna användes och uppdaterades ända fram till 1996, när Zigenarsektionen lades ned.

Zigenarsektionen var ett kommunalt organ som bildades i maj 1959. Det fanns åtminstone delvis välvilliga tankar bakom inrättandet: Romer som förföljts och levt i fattigdom skulle få tillgång till bostäder och skolgång. Men arbetet styrdes också av tankar om att myndig­heterna behövde kontrollera romerna och registrera dem enbart därför att de var romer.

”Man var i viss mån säker på att det så kallade ’zigenarproblemet’ på något sätt var gruppens eget fel, något som kunde korrigeras genom assimilering och normering”, står det i regeringens vitbok.

Stockholms stads tjänstemän sökte upp romer i deras hem, registrerade dem och värderade dem. Varje aspekt av romers liv var föremål för granskning: intelligens, skolprestationer, renlighet och uppförande. Här är några kommunala omdömen om romska familjer i Stockholm:

”Hygglig familj.” ”I intellektuellt hänseende bedöms mannen som klart överlägsen hustrun.” ”Rätt prydlig flicka.” ”I emotionellt hänseende tycks ingen av makarna ha något omfångsrikt register.”

Och så är det Z-klassificeringarna, som alltså fanns kvar ända fram till 1996.

– De går direkt tillbaka till ras­biologi. Det är obehagligt att sådana begrepp använts långt in i vår tid, säger integrationsminister Erik Ullenhag (FP).

Regeringens vitbok om Sveriges övergrepp mot romer ska presenteras i januari nästa år. DN har redan nu läst den del som handlar om myndigheters registrering och kartläggning av romer.

Det är en kolsvart berättelse på 83 sidor om ett land som under 1900-talets första hälft betraktade romer som ”samhällsohyra” som försämrade ”vår svenska folkras” och som det gällde att bli kvitt.

Förföljelsen var officiell politik. På 20-talet beskrev flera polisdistrikt i dokument romer som ”fullständigt onyttiga människor” som borde ”utrotas”.

Under 1900-talets andra hälft försvann den rena folkmords­retoriken, men ”tattare” och ”zigenare” betraktades fortfarande som artfrämmande – en annan typ av människor som det var viktigt att myndigheterna hade särskild koll på.

Flera gånger fick polisen i uppdrag av Socialstyrelsen att åka ut och massregistrera romer. För att få ett tillförlitligt resultat skulle polisen, enligt ett direktiv 1954, ”en viss dag finkamma hela landet på zigenare”.

”Zigenarinventeringen” skedde den 10 december 1954, när poliser stegade in i svenska romers hem. Kartläggningen skulle omfatta ”alla zigenare i landet, såväl helzigenare som zigenare av blandras och såväl ambulerande som fast boende”, enligt statliga direktiv.

Några veckor senare fick de registrerade familjerna besök av en ”sakkunnig” som bland mycket annat skulle kartlägga ”släktförhållanden, religiösa förhållanden, utbildning, ekonomiska förhållanden och musikaliska och konstnärliga färdigheter”. Den sakkunnige värderade också de registrerade romerna:

”Hon verkar enfaldig, men snäll.”

”Hon ser fryntlig och hygglig ut, utan att förråda någon större intelligens.”

”Familjen ger ett fattigt och i viss mån efterblivet intryck.”

”Hon är svart som natten.”

Personuppgifterna sammanställdes i ett statligt register över Sveriges romer, där varje individ enligt regeringens vitbok ”fick ett z-nummer och varje familj fick ett z-familjenummer som senare kom att följa personerna i den statliga och kommunala förvaltningens arbete under många år”.

Så kallade ”z-nummer” fortsatte att tilldelas svenska romer i olika kartläggningar, bland annat i en inventering av romer i Stockholm 1962–1963. I rapporten delades de kartlagda in i ”helzigenare”, ”halvzigenare”, ”trekvartszigenare” och ”icke-zigenare”.

Socialstyrelsen använde fram till 1980 koderna ”Z”, ”1/2 Z”, ”¼ Z” och ”ej Z” för att sortera romer och ingifta. Så sent som 1981 upprättade Socialstyrelsen en förteckning över ”zigenare” i landet.

– Jag skäms över Sverige när jag läser det här, säger Erik Ullenhag när DN träffar honom i Rosengård i Malmö.

Integrationsministern säger att han förvånas över den enorma omfattningen av svenska myndig­heters övergrepp mot och katalogisering av romer, och att det är viktigt att skolbarn och vuxna lär sig om detta.

– Romer jag har träffat har ofta gett uttryck för en känsla av att man är följd i varje steg, att man är övervakad. Nu visar det sig att man faktiskt har på fötterna där.

Han påpekar att svenska myndigheter genom åren samlat in väldigt mycket information om romer – enbart för att de är romer.

– Syftet har säkert varit gott i flera fall. Men man måste förstå hur otroligt stigmatiserande det är att få hembesök bara för att man har en viss etnisk tillhörighet, säger Erik Ullenhag.

Fakta: Zigenarsektionen

• I samband med att Zigenarsektionen lades ned 1997 begärde socialtjänstens sektionschef om undantag från gallringsplikten, enligt 60 § socialtjänstlagen. Begäran motiverades med att Zigenarsektionen var en av de största kunskapsbankerna om romska frågor i Sverige och ett intakt arkiv skulle möjliggöra romsk släktforskning och akademisk forskning om minoritetsgruppen.
• Den som vill ta reda på om man finns i Zigenarsektionens pärmar och läsa sin personakt kan vända sig till Stockholms stadsarkiv.

Vitbok ska ge samlad bild av övergreppen
• Regeringens vitbok ska ge en samlad översikt över särbehandlande åtgärder och övergrepp gentemot romer under 1900-talet, fram till år 2000. I det ingår vittnesmål och intervjuer.
• Boken ska identifiera och belysa vilken roll och vilket ansvar olika samhällsinstitutioner haft i övergreppen, samt ställa övergreppen i relation till de olika konventioner av betydelse för mänskliga rättigheter som Sverige har förbundit sig till och svensk lagstiftning.
• Vitboken kommer också att belysa Förintelsen som drabbade romer under andra världskriget.
DN