Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Röster höjs för att aktivera nedlagd polisreserv

Poliser beväpnade med kulsprutepistol under ett av många bevakningsuppdrag under 2015. Nu höjs röster för att åter införa beredskapspoliser för att kunna hantera en förhöjd hotbild.
Poliser beväpnade med kulsprutepistol under ett av många bevakningsuppdrag under 2015. Nu höjs röster för att åter införa beredskapspoliser för att kunna hantera en förhöjd hotbild. Foto: Janerik Henriksson/TT

Förhöjt terrorhot, flyktingkris och extra gränskontroller pressar Sveriges poliser. Från flera håll kommer krav på att Beredskapspolisen – en styrka med 1 500 reservpoliser som avskaffades 2012 – nu ska aktiveras.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Alla har vi kunnat se dem. På järnvägsstationer, allmänna platser och vid viktiga byggnader har det varit ovanligt många poliser i tjänst. Orsaken är det förhöjda terrorhot som fortfarande gäller och flyktingkrisen med dess krav på extra kontroller.

En av dem som tjänstgjort i Stockholmsområdet är polisinspektör Niklas Tuvesson med 15 års erfarenhet som polis. Han har bland annat bevakat regeringskansliet mot terrorattacker beväpnad med kulsprutepistol.

– Jag är kritisk till att vi inom polisen inte varit tillräckligt förberedda för att hantera en förhöjd hotbild. Det gäller utbildningen i förväg på både vapen och skyddsutrustning. Men det stora problemet har varit uthålligheten – att klara av att detta pågår en längre tid, säger Niklas Tuvesson.

Det är en kritik som hörs på många håll bland Sveriges 20 000 poliser. Även rikspolischefen Dan Eliasson har förvarnat om att det kan behövas mer resurser och fler poliser. Siffran 1 000 nya polistjänster har nämnts.

Foto: PolisenBeredskapspolisen. Grundutbildning i Ånn 2008. Foto: Polisen.

För att klara det akuta läget i exempelvis Stockholm har poliser lånats in från andra delar av landet, och Stockholm har i sin tur lånat ut personal till södra Sverige. Flyktingkontroller och bevakning dygnet runt kräver nämligen stora resurser.

– Vi behöver en bättre uthållighet. Hade Beredskapspolisen funnits hade den kunnat lösa många av de här bevakningsuppgifterna på ett utmärkt sätt, anser Niklas Tuvesson.

Beredskapspolisen har sina rötter i det kalla krigets totalförsvar. Civilförsvaret hade en reservpolis för att upprätthålla ordningen och hantera flyktingströmmar vid höjd beredskap och krig. Efter det kalla krigets avvecklades Civilförsvaret men försvarsbeslutet 1996 innebar också att den Särskilda beredskapspolisen inrättades 1998.

Den Särskilda beredskapspolisen skulle kunna ingripa mot fientliga sabotageförband i lägen mellan krig och kris. De som rekryterades var i första hand tidigare militärpoliser och jägarsoldater. Totalt uppgick styrkan till 1 500 personer (se grafik) under polisiär ledning.

Foto: PolisenNordic Peace 2001. Foto: Polisen.

I fred skulle beredskapspoliserna bistå yrkespoliserna. Alla beredskapspoliser tecknade därför efterhand frivilligavtal med polisen. Beredskapspolisernas största insats gjordes i Småland efter orkanen Gudrun 2005 där de hjälpte till med räddningsinsatser, motverkade inbrott och grep flera personer.

Men i ett regeringsbeslut 2012 avvecklades Särskilda beredskapspolisen av regeringen Reinfeldt. Rikspolischefen Bengt Svensson ansåg att den inte behövdes eftersom Sverige skulle få 20 000 yrkespoliser. Bidragande var att Polisförbundet var emot styrkan.

Trots att beredskapspolisernas utrustning och utbildning betalades över försvarsdepartementets anslag ville justitiedepartementet lägga ned Beredskapspolisen eftersom departementet ansåg att styrkan inte behövdes.

– Det var absolut ett misstag att lägga ned styrkan. Den är precis vad vi hade behövt i dagens läge med terrorhot, flyktingkris och hot om hybridkrigföring som på Krim, säger Lars Nicander som är utredningschef vid Försvarshögskolan.

En av beredskapspoliserna fram till nedläggningen var Hans Brun som numera är terroristforskare vid Kings College i London.

– Vi hade grundutbildning på fem veckor och repetitionsövningar vartannat år. En av fördelarna var att vi bestod av så många yrkeskategorier, från hantverkare av alla slag till ambulanssjukvårdare och civilingenjörer. Det fanns också flera veteraner från den svenska truppen i Bosnien, berättar Hans Brun.

 

Det är ju alldeles tydligt att det finns behov av att förstärka polisens resurser.

 

Jämfört med de kulsprutepistoler som svenska yrkespoliser i dag har som förstärkningsvapen mot terrorister hade beredskapspoliserna bättre vapen. Deras automatkarbiner hade längre räckvidd och större chans att träffa en terrorist i rörelse.

Foto: Fredrik Sandberg/TTPoliser med förstärkningsvapen och skottsäkra västar utanför Rosenbad i Stockholm. Foto: Fredrik Sandberg/TT

– En terrorhotbild med vapen och sprängämnen ligger närmare en krigssituation är en normal polisiär bevakningsuppgift. Beredskapspolisen hade ofta en militär grundutbildning, medan många poliser i dag inte gjort värnplikt, påpekar polisinspektör Niklas Tuvesson.

Flera beredskapspoliser är upprörda över att deras förstärkningsvapen, två tusen nya automatkarbiner, vid nedläggningen förstördes så att de inte skulle gå att använda igen.

– Beredskapspoliserna är en resurs som är outnyttjad. De hade polismans befogenheter och fyller ett stort behov i gråzonen mellan fred och krig. Primärt är de det bästa försvaret mot ”små gröna män”, säger Lars Nicander.

Han syftar på det ryska övertagandet av Krim 2014.

– För att möta sådant krävs väl utbildade och utrustade styrkor med polisiära befogenheter. I dag borde Beredskapspolisen kunna öka polisens uthållighet genom att hjälpa till med id-kontroller av flyktingar och bevakningsuppgifter, föreslår Lars Nicander.

Inom dåvarande Rikspolisstyrelsen var det kommissarie Peter Nyström som ansvarade för Beredskapspolisen.

– Beredskapspoliserna var ofta högt utbildade eller kvalificerade yrkesmän som var inriktade på att lösa problem de ställdes inför. Om Sverige ska ha 1 000 nya yrkespoliser tar det fyra år att rekrytera och utbilda dem. Om vi i stället vill ha 1 000 beredskapspoliser kan vi ha dem på plats utrustade och utbildade inom ett och ett halvt år – och till en lägre kostnad eftersom de bara har lön när de används, säger Peter Nyström som tillägger:

– Ett mindre antal, 300 beredskapspoliser, skulle kunna vara på plats redan inom ett halvår efter beslut.

Foto: Janerik Henriksson/TTPolis utanför riksdagshuset i samband med Folkpartiets landsmöte. Foto: Janerik Henriksson/TT

Under hösten har också 400 utbildade beredskapspoliser svarat på ett upprop och sagt att de är att de är beredda att rycka in.

– Det är ju alldeles tydligt att det finns behov av att förstärka polisens resurser. Av 20 000 poliser är det cirka 12 000–13 000 som är ordningspoliser. Men alla är inte i tjänst och det är ju ordningspolisen som behöver avlastning för enklare uppgifter. Så naturligtvis behöver polisen den reserv som vi beredskapspoliser utgör, säger Mikael Juul Sörensen. Han är ordförande för den ideella Beredskapspolisföreningen.

Kraven på att aktivera Beredskapspolisen kommer från flera håll. Sigtuna kommun har skrivit till inrikesminister Anders Ygeman (S) därför att den saknar resurser att skydda asylboenden med väktare. Polisen är hårt belastad och beredskapspoliser skulle kunna svara för bevakningen, enligt kommunen.

Inrikesminister Ygeman har svarat att frågan är ”högaktuell” men att organisation, rekrytering, utbildning och finansiering först måste utredas vilket tar tid innan ett eventuellt beslut.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger till DN att det i dag saknas pengar till Beredskapspolisen. Men frågan blir aktuell i den nya planering som ska ske när totalförsvaret ska byggas upp på nytt.

– Jag är väl informerad om Beredskapspolisens uppgifter och varför den fanns. Jag konstaterar att den här kompetensen avvecklades och förekommer alltmer i den offentliga debatten. Jag varken utesluter eller ger några löften, säger Peter Hultqvist.

På Folk och Försvars rikskonferens i Sälen som inleds på söndag kommer utmaningarna för polisen att diskuteras på tisdag.

Foto i text: Fredrik Sandberg/TT

Foto:

Fakta. Beredskapspolis

Norge bygger ut sin reservpolis

Flera länder har reservpoliser, i Norge kallas styrkan Politireserven.
2013 fanns planer på att lägga ned den men 2015 beslöts att i stället utvidga polisreserven. Syftet är att ”understödja och avlösa ordinarie polismanskap, så att det får nödvändig vila eller frigörs för mer krävande och riskfyllda uppgifter”.
Reservpolisen kan sättas in vid höjd militär beredskap, för att avvärja naturkatastrofer, vid olyckor samt för att understödja polisen.

Källa: Beredskapspolisföreningen

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.