På lördag ska 47.500 personer skriva högskoleprovet. Det är nästan femtio procent fler än förra hösten. Enligt Högskoleverket kan den kraftiga uppgången huvudsakligen förklaras av tre anledningar.
- Ungdomskullarna är väldigt stora just nu, det vill säga att det är många som är 19 eller 20 år. En annan faktor är arbetsmarknadsläget där många nu väljer att satsa på utbildning, säger Margaretha Hallgren som är Högskoleverkets koordinator för högskoleprovet.
Förra året vid den här tiden förberedde sig 32.000 personer för provet och i år har antalet anmälningar ökat med 48 procent. En tredje orsak till ökningen är högskolans förändrade intagningssystem som gäller från och med nästa höst, säger Margaretha Hallgren.
Enkelt uttryckt kommer det från och med höstterminen 2010 bland mycket annat att bli mindre fördelaktig än i dag att komplettera, det vill säga läsa upp sina betyg eller ta kurser som behörigheten kräver.
Det är sannolikt att några eller många därför väljer att satsa på urvalsgruppen högskoleprovresultat redan nu. Och antagligen är många av dem som anmält sig för provet på lördag gymnasieelever, eftersom högskoleansökningarna denna höst bara ökade med cirka 15 procent.
Även om höstens anmälningssiffror är höga jämfört med de senaste åren är det långt från 90-talets toppnoteringar. Till höstproven är tillströmningen alltid mindre, men hösten 1997 anmälde sig över 65.000 personer. Högst antal är annars från vårterminen 1992 då så många som drygt 102.000 anmälde sig till högskoleprovet.
I övrigt är lördagens prov upplagt precis som vanligt. I fem tidsbegränsade delprov ska man svara på frågor om diagram, tabeller och kartor, pröva sin förståelse för svenska respektive engelska texter, lösa matematiska och logiska problem samt visa hur stor ord- och begreppsförståelse man har.