Sverige

Ryskt kärnavfall utanför Gotland

Rysk militär misstänks ha dumpat kemiska stridsmedel och radioaktivt avfall i havet utanför Gotland i början på 90-talet, enligt Uppdrag granskning i SVT. Den dåvarande S-regeringen informerades för omkring tio år sedan – men ingenting hände.

Hos den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) finns tre topphemliga rapporter om dumpningen från Kontoret för särskild inhämtning (KSI), den allra hemligaste delen av Must.

Rapporterna – från november och december 1999 samt juni 2000 – handlar om att rysk militär mellan 1991 och 1994 vid flera tillfällen misstänks ha dumpat känsligt material nattetid från båtar över en ”rygg”, en förhöjning, på Östersjöns botten, i svensk ekonomisk zon utanför Gotland.

De kemiska stridsmedlen och det radioaktiva materialet ska ha kommit från den enorma flottbasen Karosta i den lettiska staden Liepaja.

Försvaret berättade om de misstänkta dumpningarna vid ett säkerhetsmöte med representanter för Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt, Tullverket, Inspektionen för strategiska produkter och Must.

Informationen ledde inte till något agerande.

Varken på försvarsdepartementet, statsrådsberedningen eller utrikesdepartementet (UD) finns tillgängliga handlingar om dom rapporterade dumpningarna.

En mycket centralt placerad källa uppger för Uppdrag granskning att legendaren Bertil Lundin, en av Sveriges främsta spioner, informellt informerade UD.

Sven Olof Pettersson var dåvarande utrikesministern Anna Lindhs politiske rådgivare. I programmet tillfrågas Pettersson om vad Lindh fick veta.

– Att ryssarna hade sänkt ammunition och kemiska stridsmedel i Östersjön långt in i modern tid, svarar han.

Enligt Sven Olof Pettersson blev hon ”oerhört upprörd” och ville ha saken utredd. Men beskedet UD fick av Försvarsdepartementet var att utan den exakta positionen skulle det bli för dyrt att undersöka ett så stort område i Östersjön.

– Att man gör det på 90-talet är något helt annat än att det skedde på 40-talet eller kanske i början av 50-talet. Det fanns inga internationella regelverk, internationella miljöfrågor hade inte alls den fokus som det fick på 60- och 70-talet, säger Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, till Uppdrag granskning.

”Det viktigaste nu är inte att hitta en syndabock. Det viktigaste är att lokalisera var de dumpade tunnorna ligger och identifiera dess innehåll”, säger Rolf K Nilsson, moderat riksdagsledamot från Gotland, i ett pressmeddelande.

Han anser inte att det är enbart en svensk angelägenhet, även om tunnorna är dumpade i den svenska zonen.

”Stämmer uppgifterna om de skedde dumpningarna är detta något som rör samtliga Östersjöländer”, säger Rolf K Nilsson som tillägger att det nu finns chans för Ryssland att verkligen visa sin goda vilja.

Presschefen Anatolyj Kargapolov vid Rysslands ambassad i Stockholm vill inte kommentera uppgifterna innan de har utretts noggrant i Moskva.