Sverige

Rysslands ambassadör: Vi har gjort allt för att starta en dialog

”Vi möts av en mycket kylig attityd, och alla kontakter på statsrådsnivå har fryst ner”, säger  Rysslands ambassadör Viktor Tatarintsev om relationen Sverige–Ryssland.
”Vi möts av en mycket kylig attityd, och alla kontakter på statsrådsnivå har fryst ner”, säger Rysslands ambassadör Viktor Tatarintsev om relationen Sverige–Ryssland. Foto: Lars Lindqvist

Rysslands ambassadör i Stockholm Viktor Tatarintsev anser att han möts av en kylig attityd av Sveriges regering. De svensk-ryska relationerna har inte blivit bättre och spänningen i Östersjöområdet har ökat.

– Men jag kan garantera att Ryssland inte hyser anfalls­planer mot Sverige, säger ambassadören.

Det är en besviken rysk ambassadör som tar emot för att svara på frågor om den försämrade situationen i Östersjöområdet. Han är tydligt frustrerad över det han uppfattar som växande rysshat i Sverige, ett land som han håller högt och har tillbringat 15 år av sitt liv i. Att Sveriges regering fryser kontakterna med Ryssland kan han inte förstå.

– Förr stod Sverige för dialog. Jag längtar efter det gamla, ”du gamla du fria”, Sverige, säger Tatarintsev.

För ett år sedan sade du att relationerna mellan Ryssland och Sverige ”kunde vara bättre”. Har det blivit bättre sedan dess?

– De har tyvärr inte blivit bättre. Jag är desillusionerad; man kunde ha åstadkommit mycket mera. Men felet ligger inte på rysk sida. Vi har gjort allt för att starta en dialog och kontakter. Men vi möts av en mycket kylig attityd, och alla kontakter på statsrådsnivå har frysts ner. Det är inte naturligt att inte upprätthålla en dialog mellan grannländer. Utrikesminister Margot Wallström sade i sitt linjetal att vi ska ha en dialog med Ryssland. Men den exi­sterar inte, tyvärr. Jämför med Finland: oavsett vilka motsättningar det finns politiskt, så har vi en dialog. Så sent som i går var den finske presidenten i Moskva och hade överläggningar med Putin.

Läs också: Så trappas spänningen mellan Ryssland och Nato upp

Fler svenskar är positiva till ett medlemskap i Nato än förr. Är 
det något som oroar den ryska rege­ringen? Finns det en fruktan för att Sverige söker medlemskap?

– Det tror jag inte blir aktuellt under den närmaste tiden, även om det har skett en viss svängning i opinionen. Men om det sker kommer det att bli motåtgärder. Putin påpekade att det i så fall får följder, att Ryssland blir tvunget att ta till svarsåtgärder på det militära planet och omorientera våra styrkor och missiler. Det land som går med 
i Nato måste vara medvetet om vilka risker det utsätter sig för.

Vad har du att säga till de svenskar som är rädda för Ryssland?

– Vem är det som hotar vem? Ta Natos och USA:s militärbudgetar. Enbart USA:s är på 750 miljarder dollar, medan Rysslands är 60 miljarder – alltså 13 gånger mindre än den amerikanska. Du kan dra egna slutsatser om vem som är starkast. Tyvärr hyser svenskarna numera antiryska rädslor och antipati mot Ryssland i större skala än tidigare. Förklaringen är den aggressiva propagandakampanjen som bedrivs 
i svenska massmedier. Ryssland beskrivs ofta som anfallare som bara tänker på att föra krig och hota and­ra. Men jag kan garantera att Sverige, som är ett alliansfritt land, inte förekommer i några krigsplaner 
i den ryska generalstaben. Sverige utgör inte ett mål för våra väpnade styrkor.

Vad kan göras för att minska spänningen i Östersjöregionen?

– Det är aldrig så att det är den enes fel om två parter bråkar. Alla måste sätta sig ner tillsammans för att mildra spänningarna. Men se på statistiken; den visar helt entydigt att det är fyra gånger så många
överflygningar av Nato som av Ryssland över Östersjöregionen. Det kan du fråga vilken expert eller Natogeneral som helst, och om de är ärliga kommer de att bekräfta det.

Ryssland är oroat över den ökade Natonärvaron i Baltikum. Men kan några flygplan och stridsvagnar utgöra ett militärt hot?

– Det är alltid lättare att starta ett krig än att avsluta det. De baltiska staterna har insisterat på permanent övervakning av deras luftrum, det började med tre plan, nu vill de ha tolv. Men det handlar ändå om upp till tre tusen elitsoldater, som kan engagera sig i krig. Det är ett reellt tecken på att man vill bygga en plattform för att inleda en konflikt som kan gå över till något större. Det är en farlig tendens.

”Nato närmar sig våra gränser,
men vi rör oss ingenstans”, sade Putin i veckan. Är inte det ryska agerandet i Ukraina exempel på just det?

– Vi har sagt många gånger att om president Janukovytj inte avsatts med militärt våld, så skulle Krim och Donbass fortfarande ha varit ukrainskt. Orsaken var att Carl Bildt och hans polske kollega Radek Sikorski via det ”östliga partner­skapet” försökte dra bort länder som tidigare tillhörde Sovjetunionen från Rysslands intressesfär, och in i EU:s. Och detta utan att ens ha konsulterat Ryssland, som om vi inte fanns. Allt i syfte att försvaga Ryssland.

Är det ett problem att Ryssland blir alltmer isolerat av Väst?

– Att Ryssland skulle vara isolerat är skitprat. På kort tid har Finlands president besökt Moskva, Putin har varit i Italien, och snart kommer Greklands premiärminister.

Fakta. Viktor Ivanovitj Tatarintsev

Tatarintsev utnämn­des i maj 2014 av Rysslands president Vladimir Putin till 
ambassadör i Sverige.

Han har delvis bakgrund i Ukraina, i det sydliga länet Cherson (modern ukrainska och fadern ryss).

Under åren 1980–1986 och 1990–1994 var han stationerad 
vid Sovjetunionens/Rysslands ambassad 
i Stockholm.

1997–2002 återkom han som ministerråd (andreman) vid Ryska federationens ambassad i Stockholm.

Under åren 2006–
2010 var han Rysslands ambassadör 
i Island.

2010–2014 chef för Andra europeiska enheten på Rysslands utrikesministerium.

Han talar engelska, svenska och polska.