Sverige

S vill ha borgerligt stöd om vinster i välfärden

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) önskar en bred överenskommelse om vinster i välfärden och vänder sig till de borgerliga i stället för Ulla Andersson och Vänsterpartiet.
Civilminister Ardalan Shekarabi (S) önskar en bred överenskommelse om vinster i välfärden och vänder sig till de borgerliga i stället för Ulla Andersson och Vänsterpartiet. Foto: Meli Petersson Ellafi, Jessica Gow/TT

Regeringen vill söka stöd hos de borgerliga partierna om vinsterna i välfärden. ”Vi ska ha en så bred överenskommelse som möjligt när vi hanterar frågorna i riksdagen. Det måste vara en långsiktighet i lagstiftningen”, säger civilminister Ardalan Shekarabi (S) till DN.

Strax efter valet träffade rege­ringen Löfven en uppgörelse om vinster i välfärden med Vänsterpartiet. Uppgörelsen var en förutsättning för att få V:s stöd för budgeten och slår bland annat fast att vinstjakten i välfärden ska stoppas och att skattepengarna ska användas till det de är avsedda för.

Regeringen och V är nu i slutfasen med att utarbeta direktiv till en omfattande utredning. Den ska vara klar i mars 2016. Sedan ska konkreta förslag tas fram utifrån vad utredningen kommit fram till.

När utredningen är klar känner sig regeringen inte längre bunden till att enbart samarbeta med V. Ambitionen är i stället en block­överskridande uppgörelse med de borgerliga partierna.

– När vi har utredningens analyser på bordet är min tanke att sätta mig med de demokratiska partier som är intresserade av att ta ett ansvar för att pragmatiskt hitta en lösning, säger civilminister Ardalan Shekarabi.

Bakgrunden är det parlamentariska läget som ökar osäkerheten om huruvida det räcker med Vänsterpartiets stöd för att få ett regeringsförslag genom riksdagen. Vinsterna i välfärden är en djupt ideologisk fråga där regeringen kan räkna med hårt motstånd från de borgerliga partierna och även SD.

– Bevisligen finns det problem, det har även borgarna insett. Jag förväntar mig att vi som civiliserade politiker kan sätta oss ned och diskutera hur vi kan lösa problemen. Bevisligen verkar vi vara överens om ingångsvärdena: Vi ska värna valfrihet, vi ska ha en mångfald av olika aktörer och samtidigt ska vi ha system som garanterar att pengarna kommer till verksamheten, säger Ardalan Shekarabi.

Han efterlyser också ett visst mått av självkritik från alla inblandade:

– På 50-, 60- och 70-talen var det vänstern som krossade civilsamhället med en statssocialistisk hållning. Sen kunde borgarna med marknads­liberal ingång skada den offentliga sektorn på 80- och 90-talen. Så båda sidor har ett ansvar för att vi i praktiken har varit ett extremt land.

– Vår självbild är kanske att vi är duktiga på att hitta de här mellanmjölkslösningarna. Just här verkar det inte vara fallet, fortsätter han.

Civilministern är särskilt intresserad av den modell som Danmark valt för den offentliga välfärden. Där tillåts till exempel privata vinstdrivande aktörer inom hemtjänsten, medan de inte är välkomna inom skolsektorn.

– Bevisligen kan man lösa de här frågorna pragmatiskt och utifrån de behov som finns i varje sektor. Jag tror att det behövs olika regleringar inom olika områden i Sverige också.

Samarbetspartnern V är skeptisk till att samtal med de borgerliga partierna kan leda fram till en gemensam överenskommelse om välfärdssektorn. De ideologiska skillnaderna kan vara alltför stora, enligt partiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson.

Samtidigt är hon beredd på att regeringen och V kan få svårt att få igenom ett förslag om välfärden i riksdagen.

– Så ser det ut och det är vi fullt medvetna om. Men om det blir på det sättet så får väl nästa valrörelse handla om det. Då har vi fem högerpartier som tycker att det är viktigare att krama ett system där det går miljarder till privata vinstintressen i stället för till vård och skola, säger Ulla Andersson.

Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra är också skeptisk till inviterna om samtal.

– Det där låter som att regeringen måste reda ut med sig själv först. Det regeringen måste vara tydlig med är att valfriheten kommit för att stanna. Däremot jobbar vi gärna vidare med bättre krav på ordning och reda i välfärden oavsett utförare, säger hon.

Fakta.

Överenskommelsen mellan regeringen och Vänsterpartiet:

En utredning tillsätts i januari 2015 och ska lämna förslag i mars 2016. Propositioner utifrån utredningen ska läggas 2016.

Utgångspunkten för utredningen är att förutsättningen för att privata aktörer ska få verka inom välfärdssektorn ska vara att syftet med verksamheten är att tillhandahålla utbildning, vård eller omsorg av god kvalitet.

Överenskommelsen omfattar även att ge kommunerna avgörandet över nyetableringen av skolor med vinstsyfte. Dessutom vill partierna avskaffa den så kallade tvångs-LOV, vårdcentralernas fria etableringsrätt.