Natten till onsdagen den 11 augusti är det nymåne och därmed inleds en månad av avhållsamhet i hela den muslimska världen.
För avhållsamhet är vad den muslimska fastemånaden ramadan utåt sett handlar om. Under 29 eller 30 dagar måste alla rättrogna muslimer fasta, det vill säga avhålla sig från att äta, dricka, röka och älska, från soluppgång till solnedgång. Det sker till åminnelse av den tidpunkt då profeten Muhammed började få uppenbarelser från Gud för nästan 1 400 år sedan, efter hans död nedtecknade i Koranen.
För flertalet muslimer utgör ramadan i minst lika hög utsträckning ett tillfälle till fördjupat umgänge med släktingar och vänner, välgörenhet, andaktsliv och meditation - ett slags långhelg eller halvsemester, eftersom arbetstakten brukar sjunka rätt rejält under fastan. Dessutom avslutas fastemånaden med tre dagars festande - id al-fitr.
Sjuka, gravida, äldre, små barn, personer på resa och arbetande i vissa yrken, exempelvis läkare, kan undantas från fastan. Den som inte fasta kan "köpa sig fri" genom att skänka pengar till välgörande ändamål eller ge mat till fattiga.
Även icke-muslimer på besök riskerar att drabbas av ramadan - själv har jag flera gånger tvingats gå hungrig i muslimska städer innan jag hittat någon hotellrestaurang där också inhemska ramadanfuskare kunnat kalasa bakom fördragna gardiner. Saudiarabien har upprepade gånger varnat alla utlänningar att de riskerar omedelbar utvisning om de äter, dricker eller röker på offentlig plats under den heliga fastan.
Ramadan börjar när nymånens tunna skära för första gången kan siktas under månkalenderns nionde månad. Eftersom sikten ibland besväras
av molnighet används numera astronomiska mätmedel för att fastslå den exakta tidpunkten. Ändå brukar exempelvis Libyen inleda ramadan någon dag tidigare.
Under ramadan ska frid råda, hävdar somliga islamiska skriftlärde, vilket ofta tagits till intäkt för politiska krav på USA och Israel att blåsa eldupphör i kampen mot muslimska upprorsmän i Irak, Afghanistan och Palestina. Men i själva verket finns inte mycket i islamisk tro och tradition som föreskriver att man ska lägga ned vapnen under just denna månad.
Många muslimer anser tvärtom att ramadan är bästa tiden att kämpa för en rättvis sak och att det då är extra fint att dö som martyr. Själve profeten vann några av sina militära segrar, inbegripet erövringen av Mecka, under ramadan. Likaså kallar Syrien och Egypten oktoberkriget mot Israel 1973 för ramadankriget, medan varken Iran eller Irak respekterade någon "ramadanvapenvila" under kriget 1980-88.
Fastemånad eller ej, när väl solen gått ned får den gode muslimen äta och dricka desto vildare. Över hela den islamiska världen finns särskilda ramadanrestauranger med billig, närande och läcker mat. I Teheran har jag själv för en struntsumma kalasat på kokt fårskalle: kindkött, tunga, hjärna, hinnor och ögon upplagda var för sig, plus
en brödbulle och en skål fettskimrande buljong. Just denna ramadan tycks längtan efter fårkött vara extra stor även bland muslimer i Sverige - svenska slakterier har rapporterat om rekordhög efterfrågan på lamm och därmed stigande priser.
Just i Sverige och andra nordliga länder ställer solens gång till med bekymmer för ramadanfirare. Under sommarens långa dagar blir fastetimmarna plågsamt många, medan det under mörka vinterdygn blir nästan lite väl enkelt för rättrogna muslimer att fullfölja sin religiösa plikt. Saken har på de flesta håll lösts av att respekterade imamer har påbjudit att fastan ska upprätthållas ungefär tolv timmar mellan klockan sex på morgonen och arton på kvällen sommar och vinter.
Ungefär 150.000 människor i Sverige beräknas fasta under hela ramadan - en dryg tredjedel av de svenskar som har ursprung i muslimska länder.