Högskoleprovet kan öka dina chanser rejält att komma in på drömutbildningen. Du placeras automatiskt i en särskild urvalsgrupp tillsammans med andra som gjort provet. Om du söker en nybörjarutbildning kommer minst en tredjedel av dem som antas från denna grupp. Har du även slutbetyg från gymnasiet konkurrerar du alltså i två urvalsgrupper.

- Ett dåligt resultat på högskoleprovet kan aldrig försämra dina chanser att komma in på en utbildning. Däremot kan ett lyckat prov ge dig bättre konkurrensmöjligheter när du söker till högskolan.

Det säger Nils Olsson, utredare på Högskoleverket, som menar att provet kan ses som en extra chans. Men provet är ingen ersättning för en gymnasiekompetens och man måste fortfarande ha en grundläggande behörighet för att söka till högskolan.

Provet är konstruerat för att mäta förmågan att klara högskolestudier snarare än faktiska kunskaper.

- Lite som ett konditionstest, förklarar han. Ett konditionstest säger inget om hur bra du är på till exempel basket, men det kan ge en fingervisning om vilka förutsättningar du har att bli bra.

En dryg tredjedel av de som skriver högskoleprovet blir sedan antagna på sina resultat. Är man inte nöjd med sin prestation första gången man skriver provet är det värt att försöka igen. De flesta gör bättre ifrån sig andra gången.

Vill man få toppresultat redan första gången är det med andra ord en bra idé att kika lite på tidigare prov innan det är dags på riktigt.