Europas säkerhetstjänster har tvingats bryta med invanda arbetsmetoder. Tidigare har internationellt samarbete inte varit någon självklarhet. Men efter attentatet i Stockholm har Säpos arbete förändrats. Plötsligt strömmar tipsen in från säkerhetstjänster i andra länder.

– Nu finns Sverige på kartan. Säkerhetstjänster och polismyndigheter skickar in material tidigare. Ingen vill sitta på information om det smäller i Sverige.

Det säger Malena Rembe, chefsanalytiker på Säpos kontraterror­enhet, till DN.

Taimour Abdulwahabs självmordsattentat har lett till att varningarna ökat kraftigt, från allmänheten, från polismyndigheter och utländs­ka säkerhetstjänster.

– Det är inget som är naturligt för säkerhetstjänster att man ska samarbeta med en främmande makt. Men alla har fått direktiv att samarbeta. Och inom Europa har tilliten mellan säkerhetstjänsterna ökat.

Det har betytt att Säpo fått mer att göra. Inte minst för att även tipsen från privatpersoner ökat kraftigt.

– Det har varit ett intensivt år. Vi har dels lagt stora resurser på utredningen om terrorbomben. Men vi har också fått in mycket fler tips och underrättelser om attentatsvarningar. Varje sådan varning måste granskas. Det tar väldigt mycket kraft, även om det visar sig att det inte var något.

Före den 10 december i fjol var Taimour Abdulwahab okänd för Säkerhetspolisen. Malena Rembe säger att hon har funderat mycket på om de borde ha känt till honom.

– Jag tror vi måste acceptera att vi inte kan fånga in varenda människa. I så fall behöver vi mycket mer pengar och vi måste bygga ett system som inte följer lagen. Vi går från att försvara demokratin till att bli någon annan sorts samhälle.

Säpos analys är fortfarande att Taimour Abdulwahab var ensam på plats i Stockholm för att genomföra dådet. Just detta gjorde det svårt att upptäcka honom i förväg. De viktigaste uppgiftslämnarna när gärningsmannen är ensam är oftast de närmast anhöriga.

– Särskilt i sådana fall är vi i stort behov av tips från dem som reagerar på något tecken. Men då krävs att de här personerna har förtroende för oss och för att vi arbetar med rättssäkra metoder, säger Malena Rembe.

Det senaste året har inneburit svåra bakslag för terrornätverket al-Qaida. Usama bin Ladin har dödats av amerikanska trupper och Anwar al-Awlaki, som drev den nätbaserade tidskriften Inspire Magazine dödades i september i en amerikansk drönarattack. Inspire har haft stor betydelse för unga våldsbejakande islamister, men nu är det tveksamt om någon tar över efter Awlaki.

Enligt Malena Rembe har al-Qaida också missat utvecklingen i Mellan­östern med demokratirörelser och revolutioner i många länder.

– Om det beror på att de inte tror på fredlig kamp eller för att de var så upptagna med sin egen överlevnad är det ingen som vet. Men de missade tåget och har svårt att komma ut på banan.

Parallellt med strävan efter storskaliga attentat har al-Qaida uppmanat sina sympatisörer runt om i världen att stanna hemma och utföra det de kan med det de kan.

– Då får man av naturen mer småskaliga attentat, säger Malena Rembe.

Taimour Abdulwahab motiverade sitt attentat med Sveriges truppnärvaro i Afghanistan och även med Lars Vilks bild av profeten Muhammed som rondellhund. Andra som planerat attentat har haft liknande motiv. Men hur intressant är Lars Vilks bilder i ett läge när det är revolution i stora delar av Mellanöstern?

– För många våldsbejakande islamister är det helt olika saker. Men just nu är det svårare för dem att få utrymme för sina budskap. Men det är för tidigt att avgöra betydelsen. Förändringarna i Mellanöstern kommer att ta tio år eller mer, tror Malena Rembe.