Att vi måste förändra våra vanor för att rädda planeten är väl alla överens om. Men vad gör vi då rent konkret? DN Söndag har träffat fyra familjer som på sitt sätt skapat en livsstil som är snällare mot miljön och samtidigt passar in i det moderna samhället.
Livsstil och konsumtion är som ler och långhalm. Inom konsumtionsvetenskapen har man tydligt påvisat hur vi skapar identitet genom våra shoppingvanor.
Den senaste tidens miljödebatt har väl knappast undgått någon. Inte heller i vilken rasande takt vi konsumerar upp jordens resurser. Just nu är vi uppe i en nivå där vi konsumerar ungefär fyra gånger så mycket som jorden klarar av. Burr.
Okej - så de flesta av oss känner till att vi inte kan upprätthålla vår nuvarande livsstil och samtidigt bo kvar på jorden på sikt. Men varför fortsätter vi som om ingenting hänt? Varför blir vi inte mer medvetna som konsumenter?
- Medvetna konsumenter är vi ju alltid, säger Pernilla Jonsson, som är doktor i konsumtionsvetenskap och trendspanare på företaget Kairos Future, och kan allt om komplexa köpbeteenden och värderingar.
- Bara för att vi är medvetna konsumenter behöver vi inte alltid vara politiskt medvetna konsumenter.
Men ibland sätter vi på oss den politiska hatten. Det är då vi bestämmer oss för att visa vad vi tycker genom att bojkotta varor som vi inte anser etiska och genom att handla miljömärkta varor. Nej, barnarbete och merinoull gillar vi inte. Enligt professorn i statsvetenskap Michele Micheletti ägnar sig så många som 60 procent av oss konsumenter år politisk konsumtion då och då. Trots detta är bara 2-3 procent av det vi handlar ekologiskt, rättvisemärkt eller miljömärkt.
- Etisk konsumtion är än så länge kopplat till en viss typ av värderingar, säger Pernilla Jonsson. Bland vissa konsumentgrupper anses det helt enkelt suspekt att shoppa med en politisk agenda. Det är ingenting man vill identifiera sig med.
De senaste åren har det hänt mycket med utbudet av etiskt märkta produkter. Ekologiskt framställd mat hittade man förr i fula förpackningar inklämda i ett hörn längst in i butikerna. I dag utgör de Kravmärkta produkterna en hel vägg på Willys grönsaksavdelning och de är varken undangömda eller halvruttna utan håller hög kvalitet. Och på exempelvis Ekovaruhuset i Stockholm kan man handla designade kläder som är både trendiga och rättvisemärkta.
Förespråkarna för etisk konsumtion flockas i tv-rutan och i medierna i övrigt. Ebba von Sydow, shoppinglivsstilens fanbärare, slår ett slag för ekologiska kläder och vintagemode (det som förr helt enkelt kallades secondhand) medan kändiskockar som Melker Andersson framhåller fördelarna med ekologiskt odlade grönsaker och bojkottar torsk.
- Det har skett en omdefiniering av symbolvärdet på etiskt märkta varor, som det heter på forskarspråk, säger Pernilla Jonsson. Ekologiskt har på senare tid allt mer kommit att laddas med värden så som hälsa, kvalitet och lyx. Miljön kommer liksom som en positiv bieffekt.
I och med att klimatfrågan får så mycket uppmärksamhet har folk också börjat strunta i att det verkar vänstervridet att handla etiskt. Den politiska laddningen kring medveten konsumtion håller på att avta.
Efter att konsumtionsnivån av etisk märkta varor har legat ganska konstant under många år hoppas man nu att de ska ha stigit när siffrorna för 2007 kommer. Och sakta men säkert, i små steg, förändras våra levnadsvanor och konsumtionsmönster.