Sverige

Så mycket mer kostar det att äta ekologiskt

Ekologisk mat kostar några kronor mer per ingrediens jämfört med mat som inte har producerats ekologiskt, enligt en undersökning från organisationen Krav. För en portion lax får den som vill ha Kravmärkt fisk på tallriken betala 4,50 kronor mer.

Att köpa ekologisk mat är dyrare än att köpa mat som inte är ekologiskt producerad och för många är det högre priset en anledning att inte äta ekologiskt. Men räknar man kostnaden för en portion blir prisskillnaden inte så stor, hävdar organisationen Krav. De har jämfört priserna på de tio mest köpta livsmedlen i Sverige och kommit fram till att per portion kostar Kravmärkt mat bara några kronor mer än mat som inte har producerats ekologiskt.

När det gäller laxfilé kostar den ”vanliga” laxen 4,51 kronor mindre än ekologisk. För morötter är prisskillnaden 0,28 kronor per portion.

– Vi vet att priset kan upplevas som ett hinder för en del konsumenter, därför gjorde vi den här prisjämförelsen som visar att man kan få riktigt schyst mat för bara några kronor extra, säger Kristin Cooper, informationschef på Krav.

Dyrast är fisk och kött, en portion ekologisk nötfärs kostar 3,89 kronor mer än en portion icke ekologisk nötfärs. Bland det gröna sticker potatisen ut, en Kravmärkt portion är 1,24 kronor dyrare.

– Potatis är en av Sveriges mest besprutade grödor och det kanske är ett tecken på att den är svår att odla. För den ekologiska blir det många arbetstimmar med ­händerna i stället för bekämpningsmedel, säger Kristin Cooper.

Prisjämförelsen gäller enstaka varor, lägger man ihop några varor i jämförelsen till en middag för fyra personer blir prisskillnaden större. En ekologisk måltid med nötfärs, makaroner, morötter och mjölk för fyra personer blir då 22,08 kronor dyrare än en icke ekologisk måltid.

Äter fyra personer lax, potatis, ärtor och dricker mjölk blir det ekologiska alternativet 28,28 kronor dyrare.

– Det är upp till individen hur mycket pengar man vill eller har möjlighet att lägga på mat. Vi tycker det är bra om fler köper lite mer ekologiskt. Det handlar inte om att några få måste köpa allt, säger Kristin Cooper.

Intresset för ekologisk mat har vuxit rekordartat i år. Försäljningen ökade med 30 procent under första halvåret. Hos Coop står de ekologiska varorna nu för 7,6 procent av försäljningen, förra året var siffran cirka 4 procent. Var tionde vinflaska som säljs på Systembolaget är ekologisk.

Enligt en undersökning som branschorganisationen Livsmedels­företagen gjorde tidigare i år handlar fler än fyra personer av tio ofta eller alltid ekologiskt. När det gäller unga, mellan 16 och 39 år, och kvinnor handlar varannan ekologiskt. Siffrorna är desamma för både låginkomsttagare och höginkomsttagare.

– Över huvud taget märker vi ett ökat intresse från konsumenter. Det är positivt att allt fler vill veta varifrån maten kommer och hur den odlas, säger Kristin Cooper.

Konsumenternas matintresse gäller inte bara ekologiskt, närproducerad mat har också blivit populärare. I Jordbruksverkets nya undersökning om attityder till mat säger två av tre, 67 procent, att de gärna betalar mer för svenska råvaror, för tre år sedan sa 50 procent samma sak.

Fakta. Det betyder märkningen

För ekologiska produkter inom EU gäller gemensamma regler och de kallas därför för EU-ekologiska. Gemensamt för dem och Kravprodukter är bland annat att kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmodifierade organismer inte får användas i produktionen.

Kravmärkta produkter uppfyller alla regler för att vara EU-ekologiska men dessutom tillkommer en rad hårdare regler: Producenter måste använda grön el och göra energi­kartläggningar. Av försiktighetsskäl tillåts inte nitrit som tillsats i köttprodukter (nitrit används för att bland annat ge skinka en röd färg och förlänga hållbarheten). Grisar ska beta ute, medan det enligt EU-reglerna räcker med en betongplatta som rastgård. Hönor ska kunna bada i riktig sand, och uppfödningen av kalvar är mer detaljreglerad. Djuren ska inte behöva se när andra djur slaktas.

Krav vill att producenterna ska införliva FN:s fackorgan ILO:s konventioner om arbetares rättig­heter, till exempel rätt att engagera sig fackligt.