När som helst kan snön börja falla, och med den följer sannolikt problem i tågtrafiken. Is och kyla ställer till det för fordon, spår och växlar. Därtill blir vi sjukare under vintern; personal tvingas ligga till sängs och scheman rivs upp.

DN.se kommer med start i dag i en serie artiklar granska tågkaosets orsaker och vad som görs åt det.

December 2009 kom 15 procent av alla tåg mer än fem minuter för sent till slutstationen. Av X2000-tågen som rullade mellan Malmö och Stockholm var det nästan 40 procent som inte höll tidtabell.

Den vintern noterade aktörerna en fördubbling av antalet försenade tåg jämfört med föregående år. De samhällsekonomiska kostnaderna uppgick till ungefär 3 miljarder kronor – och SJ och Trafikverket lovade bättring.

I fjol fortsatte dock problemen; det så kallade tågkaoset repriserades.

Störst ansvar bär Trafikverket, det tycks det flesta överens om. Enligt egna siffror beror hälften av förseningarna på bekymmer med infrastrukturen, vilket ligger på myndighetens bord.

Vad gör då Trafikverket för att rädda kommande vinter?

Tommy Jonsson ansvarar för frågan på Trafikverket. Enligt honom finns tre saker att arbeta mot: den slitna anläggningen, kylan och snön samt den egna effektiviteten.

– Vi har gjort en genomlysning av hela järnvägssystemet. Den visar att vi inom kommande tio år har ett ganska stort behov av att byta ut gamla materiel: räls, spårväxlar och liknande.

I år har regeringen tilldelat Trafikverket 800 miljoner kronor – utöver normal driftsbudget – för att påbörja den restaurering som måste till.

Men att bygga nytt tar tid, och i väntan på en upprustad järnväg gäller det att göra det bästa av situationen.

Om några veckor planerar Trafikverket att presentera ett underlag om hur vintern ska bemästras. Tommy Jonsson vill inte släppa alla detaljer, men ger ändå en översikt.
Med den tajta organisation som finns i dag gäller det att använda krafterna där de bäst behövs.

– Underhållet ligger på entreprenad. På spåren krävs att personalen som röjer snön är utbildad, det måste inte de som röjer på perrongerna vara. Därför har vi delat upp kontrakten nu och sagt att de som röjer på spåren ska jobba där och vara redo för jobb just där – ingen annanstans.

Planer formuleras också för hur trafiken ska prioriteras på spåren i händelse av stopp. Just snöröjningen är dock central i Trafikverkets arbete, enligt Jonsson.

– Om snön ligger tjock på rälsen så kan den fastna under vagnarna. När tågen sen kör in i en spårväxlingsgata så kan snön falla ned och göra det omöjligt att manövrera spårväxeln, säger han och poängterar att samarbete med SJ och övriga operatörer här blir extra viktigt.

Trafikverket ska hålla spåren rena – men det åligger tågoperatörerna att i tid låta avisa sina fordon.

– Vi samtalar med alla parter, vi måste alla rycka upp oss, säger Tommy Jonsson.

Vid SJ uppger presschef Dag Rosander att bolaget satsat 200 miljoner kronor på förberedelser inför kommande kyla. Trafikledningen omfattar 40 personer vars arbete ska ta vid då saker inte fungerar: information till resenärer, extra mat på tågen i händelse av förseningar, ersättningstrafik och liknande.

– I fjol var den här gruppen under uppbyggnad. Nu är den intrimmad och redo.

SJ har också arbetat med att utrusta fordonen för att bättre klara vintern. Förstärkningen inbegriper sådant som förbättrade strömavtagare (den del av tåget som sitter på taket och möter elledningen), förstärka nosar och ledningar på tågens underreden som har isolerats för att stå emot kylan.

Därutöver har åtgärder vidtagits så att hjälpen inte ska dröja i onödan:

– Vi har avtal med bemanningsföretag så att det kan komma in folk snabbare än tidigare. Det gäller samordnare, telefonpersonal, lokförare – alla berörda yrken.

Enligt SJ beror omkring 30 procent av förseningarna på dem. Samtliga faktorer kan de inte påverka.

I de lägen förseningar uppstår finns färdiga reduktionsplaner för trafiken att ta till. Syftet är att i möjligaste mån undvika proppar.

– Om vädret blir extremt kan vi ställa in upp till 25 procent av avgångarna, säger Dag Rosander som framhåller att SJ jobbar utifrån att kommande vinter vädermässigt blir lika tuff som föregående två.

– Även om det blir lika kallt och snöigt i år så borde vi klara oss bättre. Min uppfattning är att alla inblandade parter har förbättrat sig.

Trafikverkets Tommy Jonsson instämmer:

– Jag tror att det kommer att bli bättre i år.

– Men det är klart: SMHI kommer alltid att gå ut med vädervarningar; det kommer att bli olika slags extremväder. Då bör man som resenär fundera över om man kanske behöver längre tid på sig att ta sig fram. Om man har ett byte kanske man ska åka med en tidigare avgång.

Så tidtabellen är inte helt att lita på?

– Vi kommer aldrig att kunna garantera att det blir med den precision som resenärerna förväntar sig.