Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Så ska framtida miljöskandaler förhindras

Nu ska alla landets sjöar och vattendrag kartläggas i minsta detalj för att förhindra framtida miljöskandaler. Något som skulle kunna hjälpa skånska Möllebäcken, där oron är stor för att farliga miljögifter ska sprida sig till omkringliggande vattendrag efter ett omfattande dieselutsläpp förra året.

Hur påverkas vattnet i Mälaren om en liten bäck i de västmanländska skogarna plötsligt drabbas av ett allvarligt giftutsläpp?

I dagsläget är det svårt att med exakthet besvara frågan. Därför inleder SMHI och Lantmäteriet nu ett projekt där samtliga vattendrag i Sverige ska djupstuderas. Myndigheterna ska kartlägga hur alla bäckar, sjöar och åar i landet egentligen hänger ihop med varandra. Arbetet tar fyra år att genomföra och väntas inte bli klart förrän år 2017.

– Vi gör en logisk ihopkoppling av alla vattenflöden i Sverige. Det kommer att ha stor betydelse för möjligheten att i framtiden kunna analysera och följa upp olika scenarier. Detta kan vi inte göra i dag på samma sätt, säger Gunnar Lysell, talesman för projektet på Lantmäteriet.

Ett av syftena med kartläggningen är att förhindra svåra miljöutsläpp att sprida sig. När SMHI och Lantmäteriet är klara med analyserna går det att med simulering följa vattnets väg och de ämnen som transporteras med. Om ett vattendrag drabbas av miljöfarliga utsläpp blir det alltså möjligt att räkna ut till exempel spridningshastighet och utspädning.

– Man ska kunna ta reda på olika händelsescenarier. De som framför allt har nytta av detta är våra kommuner och vattenmyndigheter, samt forskningen, säger Gunnar Lysell.

Har inte svenska myndigheter ett sådant här register i dag?

– Nej, alla vattendrag finns inte med. Och i dagsläget kan vi inte skilja på sjöar och rinnsträckor. De största sjöarna, som Mälaren, Vänern och Hjälmaren, kommer att delas in i ”bassänger”. Man kanske inte tror det, men i till exempel Mälaren är det inte ett jämnt vattenflöde i hela sjön. Vissa vikar skärmas av med öar och det bör man också ta in i beräkningarna, säger Gunnar Lysell.

Förra året drabbades Möllebäcken utanför Bjuv i Skåne av ett svårt dieselutsläpp. Mätningar visar skyhöga värden av miljöfarliga ämnen – och all fisk och annat djurliv i bäcken har dött. Nu är invånarna i området oroliga över att kommunen inte har kontroll över giftutsläppet.

– Vi är rädda för att det sprider sig vidare till kringliggande vattendrag. Vi vet inte exakt var giftet skulle kunna hamna. Det skulle ju kunna bli en katastrof. Vi promenerar runt Möllebäcken i stort sett varje dag och vissa dagar luktar det en mycket stark doft av diesel, säger Johnny Ljunggren, boende i området.

Kartläggningen som SMHI och Lantmäteriet nu genomför ska även kunna användas för att hålla koll på översvämningar. Till mätningarna går det nämligen även att applicera ytterligare data som rinnriktning och vattenflöden.

Myndigheterna räknar även med kostnadsbesparingar i samband med framtida kalkning av sjöar. I dag kostar detta arbete cirka 200 miljoner kronor per år. Dessutom skulle kalkningen bli mer exakt.

I kartläggningen betar SMHI och Lantmäteriet av område för område. Myndigheterna har redan genomfört en förstudie i småländska Emån. Återkommande översvämningar med skador på bostadshus, grödor och åkrar har lett till krav på hårdare reglering av ån. Från sediment vid gamla industrier läcker dessutom tungmetaller nedströms, som så småningom når Östersjön via Kalmarsund.

– Det är ett bra exempel på varför det kan vara viktigt att hålla koll på vart vattnet tar vägen, säger Gunnar Lysell.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.