Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Så ska Sverige stoppa ryska propagandan

Regeringen beslutar inom kort att Sverige ska gå med i Natos center mot propaganda.

Den främsta orsaken är Rysslands allt mer intensiva psykologiska krigföring.

I mars varnade säkerhetspolisen för att Ryssland bedriver informationskrig mot Sverige. Det är en psykologisk krigföring som pågår redan i fredstid för att påverka Sveriges agerande.

– Påverkanskampanjer förekom under andra världskriget, kalla kriget och vi kan nu se hur de har intensifierats. Framför allt den ryska sidan bedriver detta med en tydlig systematik och satsar oerhört stora resurser, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Han har själv, som DN tidigare rapporterat om, blivit utsatt för ett förfalskat brev om vapenexport till det krigförande Ukraina. Brevet har spårats till S:t Petersburg.

Riksdagen beslutade förra året att Sverige åter ska bygga upp ett totalförsvar. Där ingår ”ett psykologiskt försvar anpassat efter dagens förhållanden”. I första hand är det redan i dag en uppgift för Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB). Nästa steg är att Sverige kommer att gå med i centret för strategisk kommunikation, Stratcom, i Riga.

Foto: Andrejs Strokins

Läs mer. Här ligger Sveriges nya vapendragare i försvaret mot Rysslands psykologiska krigföring.

– Att bygga upp kapacitet för att både identifiera och motverka sådana här kampanjer blir allt viktigare. Det gäller även det lågintensiva brus som pågår, med destabiliserande information, förklarar inrikesminister Anders Ygeman (S).

Han berättar att ett regeringsbeslut om anslutning till Stratcom nu bereds inom justitiedepartementet.

– Den första frågan är vem som ska vara på plats där. Det lär bli någon från MSB. Vi är också beredda att gå in med medel i Stratcom och diskuterar med andra länder om att få med någon i ledningen, säger Anders Ygeman.

Påverkanskampanjer förekom under andra världskriget, kalla kriget och vi kan nu se hur de har intensifierats.

Att Sverige planerat att gå med i Stratcom har kritiserats på Aftonbladets kultursida: ”Så ska Nato lära oss propaganda.” Men sådana invändningar tillbakavisas av bägge ministrarna.

– Jag har svårt att se vari problemet skulle vara med att vi samarbetar med Natoländerna när själva grunden är fri informationsspridning, källkritik och att kunna motverka felaktiga bilder. Det ligger i alla länders intresse att vi är så effektiva som möjligt, svarar Anders Ygeman.

Peter Hultqvist påpekar att Sverige redan är med i Natos center mot cyberkrigföring i Tallinn i Estland. I Sverige driver Försvarsmakten ett internationellt centrum för genderfrågor i Kungsängen där Natoländer bjuds in.

– Den principiella frågan har vi därmed redan tagit ställning till. Jag ser det inte som kontroversiellt utan det är ett samarbete och en kunskapsöverföring som är nödvändig. Det är ingenting som påverkar alliansfriheten, säger Peter Hultqvist.

Fakta. Natos center i Riga

Centret för strategisk information ligger i Riga och grundades av Lettland i augusti 2014.

Flera länder sponsrar institutet: Estland, Italien, Litauen, Polen och Storbritannien. Dessutom bidrar Holland, USA och Finland.

Det är ett av 23 center som inom olika områden bidrar till högre kunskaper och utbildning för Nato och dess partnerländer.

Förutom Rysslands metoder studeras också bland annat hur IS via internet lyckas rekrytera terrorister i Europa.

Fakta. Så bedrivs informationskriget

• Insinuationer och förfalskningar

SVERIGE

Dmitrij Kiseljov är numera Putins propagandachef. 2013 raljerade han i den statliga ryska tevekanalen Rossijas veckoprogram ”Vesti” om sexualmoralen i Sverige: ”Tidigt sex är norm från nio års ålder, men – lyckligtvis – har de erektionsproblem bland barn redan från 12 års ålder. Så går det till – europeiska värden i all ära.”

Stödet för Ukrainas EU-avtal förklarades av Kiseljov med att Sverige söker revansch för Karl XII:s nederlag mot Peter den store vid slaget i Poltava 1709. Utrikesminister Carl Bildt påstods ha varit CIA-agent och tycka om kolväten följt av bilder på nakna pruttande rumpor ur SVT:s barnprogram ”Biss och Kajs”. Våren 2015 förlöjligade Kiseljov svensk ubåtsjakt.

På sociala medier i Ryssland cirkulerade i juli 2015 falska rykten om att Sverige köper upp den bördiga ukrainska svartjorden runt Poltava för att importera den till Dalarna.

I februari 2015 spreds från en tysk webbplats för medborgarjournalistik ett förfalskat brev där försvarsminister Peter Hultqvist gratulerade Bofors till en kanonaffär med det krigförande Ukraina. Brevet har spårats till S:t Petersburg.

I maj dök det upp ett förfalskat brev från en svensk åklagare om krigsbrott i Ukraina som misskrediterade justitieminister Morgan Johansson.

I april 2016 var utrikesminister Margot Wallström adressat för en märklig vädjan om vapen till kvinnliga IS-soldater för att kunna bekämpa al-Assadregimen i Syrien, som ju Ryssland stöder.

• Lögner blir nyheter

UKRAINA

Under krisen mellan Ukraina och Ryssland 2014 fungerade ryska medier alltmer som propagandaorgan. I ryska tv-nyheter skådespelade en och samma kvinna som upprörd soldatmoder, indignerad invånare i både Kiev och Odessa samt som motståndare till Majdan-rörelsen.

Efter krigsutbrottet publicerade ryska medier upprörande bilder på ukrainsk krigföring – bilder som visade sig komma från andra, tidigare, krigshärdar runt om i världen.

Den 4 juni 2014 sände ryska statliga Kanal 1 ett skrämmande ”vittnesmål” om att en treårig pojke torterats och korsfästs av ukrainsk militär i Slovjansk, något som aldrig kunnat styrkas.

Efter nedskjutningen av det malaysiska passagerarplanet MH 17 över rebellkontrollerat område i Ukraina den 17 juli 2014 publicerade rysk tv manipulerade satellitfoton som sades visa hur ett ukrainskt plan sköt ned passagerarplanet.

Foto: Manipulerad satellitbild som sägs visa hur MH 17 sköts ned av ukrainskt flyg.

• ”Soldat” skjuter på koranen

USA

I september 2015 dök det upp en video på internet där en svärande amerikansk marinkårssoldat prövar ett ryskt vapen genom att skjuta sönder en koran. Den 11 september spreds videon av Twitterkontot ComradZampolit: ”Har de efter alla sina 9/11-tårar verkligen inte lärt sig att man inte kan leka med islam?” På ett Instagramkonto från Tjetjenien hotades det med att ”islam inte förlåter sådant”.

Brittiska medieföretaget BBC granskade videon. Uniformen var inte den reglementsenliga och ”soldaten” spårades till Ryssland där han hade kopplingar till en anställd vid en ”trollfabrik” i S:t Petersburg. Syftet med den fabricerade videon var av allt att döma att underblåsa USA-fientliga känslor hos muslimer.

Foto: Bilden påstås visa hur en amerikansk soldat skjuter på Koranen.

• Flickan ”Lisa” blev storpolitik

TYSKLAND

”Lisa”, en 13-årig ryskspråkig flicka i Berlin, var i januari 2016 borta hemifrån i 30 timmar. Först sades att hon kidnappats och våldtagits av män från Mellanöstern eller Afrika. I Tyskland finns ett par miljoner rysktalande och stämningen blev upphetsad sedan statliga ryska tv-kanal 1 dessutom påstått att våldtäkten inte utretts.

Tusentals oroliga ryskspråkiga medborgare runt om i Tyskland, understödda av invandrarfientliga organisationer, demonstrerade, även utanför förbundskansler Angela Merkels kansli. Ryske utrikesministern Sergej Lavrov anklagade Tyskland för mörkläggning och hans tyske kollega Frank-Walter Steinmeier svarade att Ryssland använde ”politisk propaganda för att påverka en redan svår migrationsdebatt i Tyskland”.

Fakta var att ”Lisa” för polis erkänt hon att inte velat gå hem utan varit hos en vän. En medicinsk undersökning visade att hon inte våldtagits. ”Lisa” mådde efter uppståndelsen enligt sin mor mycket dåligt och fick vård på en psykiatrisk klinik.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.