Sverige

Så vill alliansen stoppa skattehöjningarna

Magdalena Andersson, finansminister, ser dystra utsikter för svensk ekonomi.
Magdalena Andersson, finansminister, ser dystra utsikter för svensk ekonomi. Foto: Roger Turesson

Oppositionen rustar för budgetbråk senare i höst. De borgerliga partierna kan tänka sig att stoppa regeringens förslag genom att bryta ut enskilda delar ur budgeten.

Läs mer: De förlorar mest på skatteförslagen

För knappt ett år sedan hamnade alliansregeringen i storbråk med den dåvarande oppositionen om hur budgetreglerna ska tolkas. Oppositionspartierna beslöt att bryta ut en del ur budgeten och på så sätt stoppa förslaget om höjd inkomstgräns för när man ska behöva betala statlig skatt.

De borgerliga partierna rasade mot tilltaget och hävdade att det var ett brott mot praxis.

Men nu kan de tänka sig att göra samma sak själva, när den nya regeringen presenterar sin budget i slutet på nästa vecka.

– Om vi i Alliansen tillsammans ser förslag som vi tycker är dåliga för Sverige så är jag öppen för att bryta ut dem, säger Erik Ullenhag (FP).

Han vill inte precisera vilka förslag som kan bli aktuella men pekar på sådant som inte har någon jobb­effekt, vilket till exempel skulle kunna vara S-förslaget om traineeplatser för unga.

– Vi får återkomma till vad det kan handla om. Men det är ingen hemlighet att vi tror att traineejobben inte är en bra lösning för att få fram nya jobb, säger Erik Ullenhag.

Även de övriga borgerliga partierna överväger att bryta ut enskilda förslag ur budgeten.

– Det är inte uteslutet men först ska regeringen presentera sin budget. Jag beklagar att dåvarande oppositionen i fjol valde att bryta mot den praxis som har funnits länge. Nu finns det en ny praxis etablerad av de nya regeringspartierna, säger Centerledaren Annie Lööf.

– Det har helt klart etablerats en ny praxis, men jag vill inte säga hur vi kommer att agera förrän vi har sett hela budgeten, säger Jakob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson för KD.

Moderaterna uttrycker sig något försiktigare men konstaterar ändå att det finns en ny praxis i riksdagen.

– Frågan är för tidigt väckt. Vi har inte sett helheten i budgetpropositionen. När den kommer ska den behandlas enligt det regelverk och den praxis som finns i riksdagen, säger Anna Kinberg Batra (M), gruppledare i riksdagen.

Den nya finansministern Magdalena Andersson har nu presenterat förutsättningarna för den ekonomiska politiken de kommande åren och prognoser över vad som ligger till grund för den kommande budgeten. Som DN kunde berätta i går anser hon att alliansrege­ringen ­efterlämnat svaga offentliga finanser och att det därför krävs en stram hållning i hanteringen av kommande statsbudgetar.

– Det är betydligt dystrare utsikter för svensk ekonomi jämfört med vad vi trodde i våras, säger Magdalena Andersson.

Hon anser att det är orealistiskt att överskottsmålet i de offentliga finanserna kommer att kunna uppnås under den nuvarande mandatperioden, något som fick samtliga borgerliga partier att dra slutsatsen att S nu övergett överskottsmålet.

– I dag måste jag tolka Magdalena Andersson som att hon har övergett det målet i praktiken, säger Anna Kinberg Batra.

Fakta. Regeringens prognos

Tillväxten i svensk ekonomi bedöms av regeringen bli 2,1 procent i år och öka till 3,0 procent nästa år.

2018 bedöms tillväxten bli 2,4 procent.

Arbetslösheten väntas minska från 7,9 procent i år till 6,1 procent 2018.

Inflationen bedöms öka från ­dagens 0 procent till 3,2 procent 2018.