Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Så vill de göra skolan bättre

Foto: Hampus Andersson

På tisdagen presenteras Pisa-mätningen där svenska niondeklassare jämförs med jämnåriga i västvärlden. I de tre senaste mätningarna har Sverige rasat, men nu finns hopp om en vändning. DN har inför presentationen ställt utbildningsminister Gustav Fridolin och hans företrädare Jan Björklund mot väggen.

Foto: Hampus Andersson

Gustav Fridolin: Växande ojämlikhet är ett stort problem

Ojämlikheten mellan skolor är det som oroar utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) inför Pisamätningen som publiceras i morgon, tisdag. Skillnaderna riskerar att växa i flyktingvågens spår och han är kritisk mot kommuner som inte tar sin del i mottagandet av nyanlända.

– Det håller inte, säger Gustav Fridolin.

När DN träffar Fridolin har han nyss tagit del av Timss-mätningen, som visar ett positivt trendbrott i matematik och naturvetenskap för svenska elever i årskurs fyra och årskurs åtta. Utbildningsministern känner ändå en oro inför Pisamätningen som mäter niondeklassares kunskaper även i läsförståelse. Ministerns oro gäller skillnaderna mellan olika skolor.

– En trend som tyvärr bekräftades i Timss-mätningen är att vi har en växande ojämlikhet, säger han.

Den rödgröna regeringens svar är riktade statliga insatser i skolor som har det svårt, kallat ”Samverkan för bästa skola”. Gustav Fridolin framhåller också läsa-räkna-skriva-garantin för tredjeklassare och en ökad satsning på specialpedagogik. Han anser också att regeringen behöver skjuta till mer pengar till de mest utsatta skolorna.

Företrädaren Jan Björklund (L) ger han ris och ros. Enligt MP-språkröret ledde allianspolitiken mellan 2006 och 2014 till att antalet anställda i skolan minskade med ungefär 10.000 personer, vilket gav lärarna mindre tid med eleverna. Samtidigt berömmer Gustav Fridolin ”Mattelyftet”, en fortbildningsinsats för lärare, som de rödgröna har byggt vidare på.

Han anser att alla partier, inklusive hans eget, måste se självkritiskt på hur skolpolitiken bedrevs under många år.

– Tittar man på de stora skolreformerna på 1990-talet så finns det ju inget parti som inte var med på någon av dem. De drevs igenom med svagt stöd i forskningen och med små majoriteter i riksdagen. Man bet sig fast i ideologiska skyttegravar, säger Gustav Fridolin.

Detta ledde enligt OECD till att det svenska skolsystemet är för splittrat mellan kommuner, friskolor och staten. Vad anser du bör göras åt det?

– Staten behöver ta ett större och tydligare ansvar. Det måste också vara tydligare vem som är ansvarig för vad och de förslag som Skolkommissionen kommer att lägga fram kommer att innebära just det. Samverkan för bästa skola är en del, en annan är ett nytt nationellt professionsprogram. Det ska bli tydligt för varje lärare hur utvecklingen inom yrket kan se ut.

Vad kommer flyktingvågen att betyda för de svenska skolresultaten?

– Det är klart att det är en stor utmaning. Men rätt använda finns det ett antal verktyg i jobbet med nyanlända som kan göra skolan bättre för alla, som språkutvecklande arbetssätt till exempel. Det är faktiskt samma metoder som du jobbar med när det är en elev som har svårt med språket fast man är född i Sverige. När de metoderna sprids är det bra för alla.

Vad är den viktigaste åtgärden för att få upp nyanlända elevers kunskapsresultat?

– Gemensamt ansvarstagande i mottagandet. Mottagandet av de många flyktingarna gör att uppgiften för skolor som många gånger redan hade de tuffaste förutsättningarna blir ännu större. Ungefär hälften av de nyanlända går på tio procent av skolorna.

Hur ser du då på att ett antal kommuner säger att de inte kan ta emot så många nyanlända som lagen kräver?

– Det där ett brott mot den solidaritet som Sverige är byggt på. De mänskliga rättigheterna har vi skrivit på tillsammans. Att en så stor del av våra nyanlända är på bara några skolor och att det inte bygger på en analys av var de bästa förutsättningarna finns, det håller inte. Det här är ett gemensamt ansvar.

Höj läraryrkets status, det är en uppmaning från OECD. Samtidigt har regeringens insatser för att höja lärarlönerna mött starka motreaktioner. Vad drar du för slutsatser av det?

– Där de statliga insatser som vi nu gör knyts samman med starkt lokalt ansvarstagande, med en tydlighet om att det här är en del av en löne- och professionsutveckling, där landar det här också väl. Motreaktionerna handlar om lärare som varit felavlönade under lång tid och nu halkar efter ännu mer. Det är arbetsgivarens ansvar att vi inte ska ha några felavlönade lärare.

Vi står inför en akut lärarbrist. Hur vill du lösa den?

– Dels behöver vi fler som läser till lärare. I dag har vi ett ökat söktryck till lärarutbildningen och det är en anledning till att vi kan bygga ut den. Nu ser vi också över hur vi kan öka attraktiviteten i att bli högstadielärare. Dels måste vi säkra att lärare stannar i yrket och locka tillbaka dem som i dag gör något annat. Då handlar det om löneutveckling och arbetsmiljö.

Vad skulle du i backspegeln ha gjort annorlunda?

– Jag är väldigt glad för att vi hade förberett vilka reformer vi skulle kicka igång under den första tiden på departementet. Jag är mindre glad för att vi kallade det en 100-dagarsplan. Våra klantiga formuleringar förvandlades ju i dessa Twitter-tider till en idé om att vi skulle fixa skolan på hundra dagar. Det var ett dumt sätt att uttrycka sig på.

Hans Rosén

Foto: Hampus Andersson

Jan Björklund: Förläng skolplikten från 16 till 18–20 år

Det krävs ytterligare statliga pengar för att lyfta lärarlönerna. Det anser tidigare utbildningsministern Jan Björklund (L). Han kritiserar sin efterträdare Gustav Fridolin för att ha tappat reformtempo.

Svenska niondeklassares resultat i den västliga samarbetsorganisationen OECD:s mätning Pisa har successivt sjunkit i samtliga undersökta ämnen – matematik, naturvetenskap, läsförståelse och problemlösning – i mätningarna 2006, 2009 och 2012. I den senaste mätningen som publicerades 2013 ligger Sverige under OECD-genomsnittet.

Jan Björklund tog över som utbildningsminister 2007. Han känner inget större ansvar för raset.

– Anledningen till att vi hade en omfattande reformagenda var de sjunkande skolresultaten. Mitt ansvar kom att bli att vända svensk utbildningspolitik. Sedan fortsatte resultaten att sjunka under vår tid, så snabbt går det inte att vända, säger Jan Björklund.

De stora reformerna under den borgerliga regeringen genomfördes 2011 med ny läroplan, nationella prov och ny gymnasieskola. Men i efterhand anser Björklund att de borgerliga borde ha gjort mer för att, som han beskriver det, förändra en skola med inslag av flum och motvilja mot att mäta kunskaper.

– Det var så laddat och kontroversiellt i det pedagogiska etablissemanget. Men kunskaper går att mäta och de måste mätas, säger han.

Han skulle också vilja ha betyg lägre ned i åldrarna jämfört med dagens årskurs 6, som är för sent enligt Liberalernas partiledare som fortfarande, drygt två år efter att han avgått som utbildningsminister, agerar som talesperson för hela borgerlighetens skolpolitik.

Björklund är nöjd med att den rödgröna regeringen behållit reformer som ”Mattelyftet”, som sägs ligga bakom förra veckans vändning i Timss-mätningen av fjärde- och niondeklassares resultat. Han är också nöjd med att ytterligare statliga pengar har gått till kommunerna för att höja lärarlönerna.

Men han är kritisk till hur det har skett – att regeringen vill att kommunerna och friskolorna ska ge hälften av lärarna höjd lön.

– Det är så klantigt att man baxnar. Det är klart att det blir jätteskarpa spänningar. Det är en otroligt fyrkantig individualisering. Det är Fridolins reform. Han får tre miljarder kronor av finansministern och lyckas bara reta upp lärarkåren. Det är obegripligt oskickligt hanterat, säger Jan Björklund.

Han vill att staten också ska ta över huvudmannaskapet från kommunerna som ansvarat för skolväsendet sedan Göran Persson som skolminister trots stora protester från lärarkåren drev igenom kommunaliseringen 1991.

– Kommunerna känner inte ansvar för skolans resultat. Det är ett stort problem.

Vad kommer flyktingvågen att betyda för de svenska skolresultaten?

– Kommer man hit innan man är fem år brukar det inte vara någon skillnad. Men när det kommer en nyanländ elev till Sverige i tonåren är det klart att de inte uppnår skolans mål bara efter ett par år. I mätningar kommer det att påverka resultaten i negativ riktning.

Vad är den viktigaste åtgärden för att få upp nyanlända elevers kunskapsresultat?

– Vi måste förlänga skolplikten för många till 18–20 år i stället för 16 år som i dag. Man behöver också prioritera i ämnen, man kan koncentrera sig på samhällskunskap, svenska och några till. Halverat sommarlov är ett sätt att ge mer tid åt de här eleverna.

Lyckas skolan i dag med sitt kompensatoriska uppdrag, alltså att alla elever oavsett socioekonomisk bakgrund ska ha samma möjligheter?

– Nej, det gör man inte. Därför borde staten införa kraftigt höjda lärarlöner i våra allra mest utsatta skolor, men regeringen har sagt nej till det. Syftet med att ge 10.000 kronor i månaden i stället för 5.000 kronor till förstelärare i dessa områden är att locka de duktigaste lärarna dit.

Höj läraryrkets status, är en uppmaning från OECD. Samtidigt har regeringens insatser för att höja lärarlönerna mött starka motreaktioner. Vad drar du för slutsatser av det?

– Man borde ge en lönesumma till varje rektor, med kravet att individualiseringen ska öka. Då bedöms varje individ efter prestation.

Vi står inför en akut lärarbrist. Hur vill du lösa den?

– Från 2011 till i dag har antalet sökande ökat från 10.000 till 17.000 per år. Det beror på den nya lärarutbildningen vi sjösatte, lärarlegitimationen och förstelärarsystemet. Men eftersom det tar fem år att utbilda en lärare kommer att det att ta tid innan det ger effekt. Skolorna får försöka behålla de lärare som finns, betala dem som går i pension för att stanna kvar ett par extra år, locka över dem som har en annan akademisk utbildning till läraryrket. Man måste konkurrera med löner.

Behövs det göras ytterligare från statens sida för att få upp lärarlönerna?

– Ja, i första hand måste kommunerna höja lönerna. Men jag utesluter inte ytterligare statliga insatser.

Mats J Larsson

Läs också: Trendbrott för svenska skolan

Fyra snabba frågor.

Foto: TT

Skulle tidigare betyg höja kunskapsresultaten?

Fridolin: Nej. 

Björklund: Ja.

Borde fler kommuner bussa elever till andra skolor än den närmaste för att minska segregationen?

Fridolin: Ja Björklund: Ja.

Är lärarlönerna för låga?

Fridolin: Ja. Björklund: Ja.

 

Ska man begränsa skolföretagens möjligheter att ta ut vinst?

Fridolin: Ja. Björklund: Nej.

Detta har hänt. Reformer i skolan

Foto: Peter Frennesson

  • 1991: Kommunerna tar över ansvaret för skolan från staten.
  • 1992: Friskolereformen genomförs.
  • 1994: Betygsskalan 1-5 ersätts av skalan IG–MVG med betyg från årskurs 8.
  • 1998: Förskoleklass införs.
  • 2008: Skriftliga omdömen införs från årskurs 1.
  • 2011: Ny läroplan med betygssystemet A–F införs.
  • 2012: Betyg införs från årskurs sex.
  • 2013: Förstelärare införs.
Fakta. Utbildningsministrar

Jan Björklunds tid som utbildningsminister: 2007–2014

Gustav Fridolins tid som utbildningsminister: 2014–

Läs mer om skolan

• Liberalernas Jan Björklund om Timss-mätningen
”En glädjens dag för svensk skola.” Så beskriver Liberalernas partiledare och tidigare utbildningsministern Jan Björklund resultatet av Timss-mätningen på tisdagen, den första internationella jämförelse på länge som visar stigande skolresultat för svenska elever.

• Fridolin: Hårt arbete bakom varje poäng
En arbetsseger för svensk skola. Så kommenterar utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) de positiva resultaten för svenska elever i den internationella TIMSS-mätningen.

• Läs också: Trendbrott för svenska skolresultat
Den negativa resultatutvecklingen i skolan har brutits. Svenska grundskoleelever har blivit bättre på matematik och naturvetenskap, enligt den internationella kunskapsmätningen Timss.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.