I år har Försäkringskassan gjort 27 polisanmälningar om misstänkt fusk med assistansersättningen där totalt tolv miljoner kronor felaktigt har utbetalats.

Det resultatet är myndigheten inte nöjd med.

I ett brev till socialdepartementet har myndigheten slagit larm om fusket och konstaterar att ”den senaste tidens missbruk och bedrägerier inom assistansersättningen kan vara toppen av ett isberg”.

Försäkringskassan vill därför få fler kontrollmöjligheter av assi­stansbolagen, som förmedlar personliga assistenter till brukare. Det är en bransch där vissa företag har gjort mycket stora vinster på kort tid.

Förra året uppskattades cirka 7 procent av assistansersättningen som betalades ut bygga på uppgifter som var avsiktligt felaktiga. Uttryckt i kronor var det över en miljard, men det finns misstankar om att fusket är ännu mer omfattande. Allt är dock, som sagt, uppskattningar och ingen vet säkert.

– Assistansersättningen är ett område som vi uppmärksammar särskilt och håller ett extra öga på nu, säger Björn Blomqvist, över­åklagare hos riksåklagaren, RÅ.

Bland dem som systematiskt missbrukar systemet talas det om naiva tjänstemän och beslutsfattare, enligt poliser som DN har haft kontakt med. Även läkare och rehabiliteringspersonal duperas att tro att personer är förlamade eller funktionsnedsatta på annat sätt.

Det förekommer dessutom att brukaren själv utnyttjas och är mer eller mindre ovetande om det som sker. I bakgrunden finns assistansbolag som kan verka i mindre skala eller vara en del av mer omfattande organiserad kriminalitet.

I många av fallen runt om i landet handlar det om personer med utländsk bakgrund. Förklaringen till det sägs vara att bristen på svenska sjukhusjournaler gör det lättare att påstå eller överdriva en skada eller sjukdom.

– Det här gör personer med samma bakgrund både oroliga och arga. Tipsen om misstänkta fuskare kommer därför till viss del från landsmän, säger en polis som vill vara anonym.

I Karlskrona hoppas åklagaren Mårten Alvinsson att väcka åtal före årsskiftet mot 15–20 brottsmisstänkta personer. Fallet cirklar kring till tre personer som har fått över en halv miljon kronor i månaden för att bekosta personliga assistenter.

– Det råder inga tvivel om att det handlar om personer som har rätt till assistansersättning, men frågan är i vilken omfattning. Vi tror att de här personerna har plockat ut pengar, men inte arbetat i samma omfattning. Vi vet inte om det handlar om en, två eller tio miljoner som har betalats ut felaktigt, men de verkar ha mjölkat systemet på allt de kan, säger Mårten Alvinsson.