Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Så vill Hägglund krympa svenskarnas midjemått

Socialminister Göran Hägglund (KD) vill se ett stopp på den ökade fetman. "Det krävs att alla tar ansvar och hjälps åt”.
Socialminister Göran Hägglund (KD) vill se ett stopp på den ökade fetman. "Det krävs att alla tar ansvar och hjälps åt”. Foto: Roger Turesson
Socialminister Göran Hägglund vill att näringsliv, kommuner, landsting och organisationer ska arbeta tillsammans för ett smalare Sverige. ” Jag kommer att kalla till ett möte i höst”, säger han till DN.

Nya bostadsmiljöer med cykel­vägar som får barn och vuxna att röra på sig mer. Frukt och grönt nära butikskassorna i stället för ­godis. Det är sådana initiativ som Göran Hägglund (KD) vill se mer av för att stoppa svenskarnas svällande midjor.

– Jag kommer senare i år att kalla representanter för staten, livsmedels- och byggbranscherna, landsting, kommuner och ideella organisationer till ett samtal om vad man kan göra för att få stopp på fetmaepidemin. Det krävs att alla tar ansvar och hjälps åt; både företag, samhälle och individer, säger Göran Hägglund, som har ansvaret för folkhälsofrågor inom regeringen.

Idén har han hämtat från Stor­britannien. Där har regeringen tagit initiativet till ett nationellt program för bättre folkhälsa, ”The public health responsibility deal”. Mer än 170 företag och organisationer har ställt sig bakom flera åtaganden inom områden som kost, fysisk aktivitet och alkohol.

Hamburgerkedjan McDonald’s anger till exempel numera antalet kalorier i sina hamburgare på menyn. Många andra restauranger har följt efter.

Hälsomyndigheterna hoppas att fler på så vis väljer kalorisnålare alternativ. Än är det för tidigt att dra några slutsatser om kampanjen har någon effekt på den brittiska folkhälsan.

– Men jag tycker att det ändå är ett intressant initiativ. Staten ska inte ägna sig åt pekpinneri, eller höja skatter på vissa livsmedel. Vi måste lita på att individen kan ta sitt ansvar och själv har förmåga att göra vettiga val, säger Göran Hägglund.
Han tror också att individuella hälsokonton, som just nu håller på att tas fram i regeringens satsning på så kallad e-hälsa, kan hjälpa människor att hålla koll på sin hälsa.

– Det fungerar som en elektronisk lagringsplats, där man kan få tillgång till exempelvis sina journaler, läkemedelslistor, vaccinationer men också se sin viktkurva. Vi hoppas kunna lansera hälsokontot inom en snar framtid.

Göran Hägglund vill också att skolan tar ett större ansvar för det förebyggande arbetet.

– I skolan möter vi barn från alla socioekonomiska områden. Där finns barn som får bulle och cola till frukost, och sådan vanor kan man ta tag i tidigt, säger han.
DN har i artikelserien ”Det fetare Sverige” publicerat ny statistik från SCB som visar att svenska män i snitt har gått upp sju kilo på trettio år. Kvinnor väger i snitt fem kilo mer. Det har lett till att ortopeder i dag får byta ut utslitna knäleder hos allt yngre överviktiga personer. Inga tecken tyder på att viktökningen stannar av, och det oroar Göran Hägglund.

– Det är jättebra att DN tydliggör det här och sammanställer ny kunskap. Fetman är en av de viktigaste folkhälsofrågorna. Den leder till sjukdomar som typ 2-diabetes, cancer och hjärtsjukdom – och utslitna knän. Jag har själv bekanta som har fått problem med knäna just på grund av övervikt, säger han.

Göran Hägglund är inte helt nöjd med hälso- och sjukvårdens arbete mot fetma:

– Den svenska sjukvården är bra på att ta hand om benbrott och hjärtinfarkter, men inte övervikt. Sjukvården har hittills varit inriktad på att behandla tydliga sjukdomar. Samtidigt har vi sett en explosionsartad ökning av antalet personer som är gravt överviktiga, och det har sjukvården inte riktigt kapacitet att ta hand om, säger han.

Enligt Socialstyrelsens nya riktlinjer ska hälso- och sjukvården arbeta mer aktivt för att få människor att ändra sina levnadsvanor. Göran Hägglund menar att ersättnings­systemet till läkarna är nyckeln.

– Om läkarna bara får ersättning för att behandla sjukdom, då gör de det. Men blir de också premierade för att ge råd om levnadsvanor, vikt och rökning så gör de det också. Jag tror på ”den vita rockens auktoritet”, att sådana råd kan leda till livsstilsförändringar.

Men för många kraftigt feta människor räcker inte livsstilsråd för att gå ner i vikt. I många fall är en fetma­operation enda sättet att minska vikten. Flera forskare har i DN:s artikelserie ifrågasatt den strikta viktgränsen för att få göra en fetmaoperation.

De menar att fler kan få chansen med flexiblare gränser.

– Operationerna är mycket effektiva för en del personer. De är dyra, men ändå lönsamma på lång sikt, säger Göran Hägglund.

Men han kommer inte att skjuta till några statliga pengar till fler operationer.

– Min uppgift är snarare att se till att färre behöver dem.

Trots ny kunskap fortsätter sjuk­vården att erbjuda ineffektiv konventionell behandling med råd om kost och motion till kraftigt överviktiga.

– Självklart ska sjukvården erbjuda metoder som bygger på vetenskapliga studier och dokumenterade resultat.  Jag tycker att nya resultat snabbare borde implementeras i vården.

DN har också berättat att bara drygt vartannat undersökt bantningsföretag har belägg för att deras metod verkligen fungerar. Läkare menar att i dag kan vem som helst slå upp en kiosk och kalla det ”viktminskningscentrum”. Det kan få allvarliga följder för personer med till exempel hjärt- eller njursjukdom.

Men Göran Hägglund tror inte på ökad kontroll.

– Om de bryter mot marknadsföringslagen med falska löften om viktminskning är det naturligtvis inte bra. Men annars tror jag inte att den här branschen går att reglera.

Man kan inte reglera allting. Det finns alltid entreprenörer som hittar vägar runt hindren.

Går på GI-diet

Fakta. ­Göran Hägglund
BMI (kroppsmasseindex): 24,5
Äter: ”Jag bantar inte, men äter mycket medvetet. Jag följer GI-dieten, äter mycket fisk och sallad, men undviker kolhydrater i bröd, potatis och ris.”
Tränar: ”Har som mål att träna 100 gånger per år. Förra året tränade jag 88 gånger, så i år måste jag skärpa mig. Jag springer 6 kilometer eller går 12 kilometer i snabb takt, alltid med pulsklocka för att mäta det jag gör.”
Råd till överviktig: ”Sätt realistiska, men utmanande mål. Sätt också regler både för vad du får stoppa i dig och hur mycket du ska röra på dig. Det ger resultat, och de är motiverande.”