Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Så vill MSB att vi ska klara en samhällskris

Foto: Fredrik Funck

Få svenskar vet hur man förbereder sig för en samhällskris. Nu drar Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) i gång en kampanj om vad som krävs för att vi ska klara 72 timmar utan vatten, värme eller el.

– Det är försvinnande få som har någon hemberedskap alls. Halva befolkningen har inte ens funderat över hur deras hus påverkas av ett långvarigt elavbrott, säger Christina Andersson som arbetar med riskkommunikation på MSB.

Den låga riskmedvetenheten hos svenska folket kom fram i en undersökning av MSB där 2.000 personer i åldrarna 18–84 år svarade på frågor om sin egen förmåga att hantera en samhällskris under en längre tid.

En förklaring till att vi inte är bättre förberedda beror på att vi är vana vid att det mesta fungerar dygnet runt, året runt och att det finns en välfylld matbutik runt hörnet, tror Christina Andersson. Dessutom förlitar sig många på att den egna kommunen ska komma till undsättning vid större störningar.

MSB:s mål är att alla som kan ska klara försörjningen av mat, vatten, värme och information i minst tre dygn – 72 timmar.

– Det handlar inte om själva tidsaspekten utan om att människor mentalt ska sätta sig in i en situation då vardagen vänds upp och ner. Katastrofer kan påverka samhället i veckor och det kan ta månader innan alla funktioner har återgått till det normala, säger Christina Andersson.

För att öka krisberedskapen drar MSB tillsammans med landets kommuner i gång en nationell kampanj i vår där man vill trumma in 72-timmarsbudskapet.

Varför gör ni det nu?

– Folk uppfattar att det är en orolig tid vi lever i och därför känner vi också att fönstret är öppet; det finns en mottaglighet och ett intresse från både privatpersoner och kommuner att MSB tar ett större ansvar för att folk ska klara sig i en samhällskris, säger Christina Andersson.

Kan inte kampanjen få motsatt effekt och skrämma upp folk i stället?

– Det är en pedagogisk utmaning att börja prata i de här banorna och handlar om en stegvis tillvänjning och kunskapsuppbyggnad. Men det gäller inte bara individen utan även kommuner behöver mer kunskap om hur deras skyldigheter ser ut.

Hur viktig är det att få ut 72-timmarsbudskapet?

– Det är hög tid att vi ser över beredskapen för att kunna hantera en krissituation, inte minst med bakgrund av klimatförändringarna som vi redan har sett effekt av med störningar i ström– och vattenförsörjningen. Då är det bra att rent mentalt förbereda sig på att det inte finns några garantier för att allt ska fungera i morgon, säger Christina Andersson.

Konkret innebär det att befolkningen behöver ställa sig frågor som: Vilket behov har vi i vårt hushåll? Det kanske är någon som behöver medicin eller husdjur som måste ha mat. Vad händer om elen slås ut av ett sabotage eller stormar? Vad gör vi om det inte går att spola i toaletten eller inte finns några livsmedel att köpa eller om all infrastruktur brakar samman?

– Vi behöver landa i det här tänket, det är det allra viktigaste, säger Christina Andersson.

För överlevare, så kallade preppers (från engelskans prepared – att vara förberedd) är katastroftänkande däremot inget nytt. Fredrik Qvarnström öppnade Sveriges första webbutik för preppers 2013, och han upplever att gensvaret varit stort.

– Intresset har vuxit hela tiden men särskilt från förra hösten har många hört av sig. Då hände mycket med terrordåd, ökad aktivitet från Ryssland och naturkatastrofer, säger han.

Fenomenet preppers startade i USA på 1970-talet och handlar om individer eller grupper som förbereder sig för samhällets kollaps i någon form, det kan vara alltifrån att bunkra upp med ett extra matförråd hemma till att bli helt självförsörjande.

I Sverige blev "prepping" ett begrepp för ungefär tio år sedan, berättar Fredrik Qvarnström. Hans eget intresse kommer från apokalyps– och zombiefilmer. Samtidigt värjer han sig lite inför begreppet. I USA har subkulturen inslag av rasism och många beväpnar sig, för att till exempel försvara sig om någon skulle försöka ta deras lager.

– Så är det inte i Sverige. Men preppers är lite hemliga, det ingår i konceptet att ha ett lager hemma men inte berätta om det för omgivningen. Man vill inte att alla ska känna till att ”här finns mat” om det blir en kris.

Enligt Fredrik Qvarnström krävs det inte så mycket för att ha ett baslager hemma: ett stormkök, mat med lång hållbarhet, ficklampa, ljus, tändstickor och en vevradio så att man kan få information. Och vatten. Bor man i lägenhet kan man ha några vattenfyllda pet-flaskor i kylen.

Samtidigt tycker han inte folk ska gå runt att oroa sig för allt som kan hända.

– Men man ska se till att vara lite förberedd, ungefär som med en brandvarnare, säger han.

Så klarar du en katastrof

Planera att du ska klara dig utan el, vatten och värme i minst 72 timmar, helst längre.

Här kan du få information

Ring 113 13. Det är samhällets informationsnummer vid stora olyckor och kriser.

Bunkra upp en krislåda

Fotogenlampa och bränsle, som lampolja eller fotogen.

Extra element eller värmare som exempelvis drivs med fotogen.

Sovsäck, filtar och varma kläder.

Tändstickor.

Stearin- och värmeljus.

Ficklampa med extra batterier.

Dunkar att hämta vatten i.

Husapotek.

Radio med vev eller solceller, eller tillgång till bilradio.

Vevladdare till mobilen.

Tvättlappar.

Campingkök och bränsle, som T-röd för spritkök.

Mat som klarar rumstemperatur (ris, pasta, bulgur, nötter, choklad).

Kontanter.

Papperslista med nummer till anhöriga, grannar, kommunen, räddningstjänsten, elleverantören och sjukvården.

Källa: MSB

Skaffa ett matförråd

Förslag som räcker för en person i en vecka:

Kött- och fiskkonserver, 1000 g

Grönsakskonserver, 2000 g

Ris eller pasta, 500 g

Potatismospulver, 500 g

Torkade bönor och linser (kan även groddas), 500 g

Gryn, flingor, (vetemjöl), 500 g

Hårt bröd, skorpor och kex, 1000 g

Smör, margarin, 500 g

Soppor (pulver/burk), 500 g

Torrmjölk, 500 g

Saft eller juice, cirka 3 liter färdig.

Källa: Civilförsvarsförbundet.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.