Världens största effekthöjning planeras nu i Oskarhamn 2. Kärnkraftsreaktorn, som togs i drift 1975, ska höja effekten från 600 till 845 megawatt om miljödomstol och Strålsäkerhetsmyndigheten tillstyrker och regeringen så beslutar.
Höjd effekt betyder mer uran 235 i härden, snabbare flöde av ånga och vatten, mer radioaktivt avfall och en varmare härd att kyla efter ett stopp.
Enligt ett pm om effekthöjningar från Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, påverkas säkerheten på 18 olika sätt, alltifrån ökad korrosion (rost) och erosion (slitage) till krav på mer pumpkraft för nödkylning och risk för mer vibrationer genom det ökade flödet.
Det är därför effekthöjningar kräver regeringens godkännande, och det är därför de granskas i flera steg av SSM.
Hittills har det aldrig hänt att myndigheterna sagt nej till en ansökan om effekthöjning, enligt docent Ninos Garis som arbetar med effekthöjningsfrågor på SSM.
Oskarshamn 2 beställdes 1969 och togs i drift 1975. Den tillhör den äldsta sjundedelen av världens reaktorer, även om Oskarshamn 1 och Ringhals 1 är ännu äldre. Dessa tre har också stora rör under vattenlinjen, en konstruktion som Asea ABB övergav från 1971 men som inte kan rättas till i efterhand. Om ett sådant rör brister börjar bränslet torrkoka inom ett par sekunder, vilket ställer krav på ett snabbt och starkt nödkylsystem.
Samtidigt med effekthöjningen ska reaktorn också moderniseras, alltsammans för en beräknad kostnad av 4,5 miljarder kronor.
Strategin är att den ska kunna drivas i 60 år, eller till 2035, uppger projektledaren Anders Helmersson vid Oskarshamns kärnkraftverk.
Han bekräftar att effekthöjningen är den största i världen.
En ansökan om effekthöjning ska visa att man klarar alla säkerhetskrav, med viss marginal. Sådana krav gäller till exempel högsta tillåtna tryck eller högsta tillåtna temperaturfall. Om kraven inte klaras måste verket vidta åtgärder som att sätta in starkare pumpar och mer tryck i snabbstoppssystemet.
Men när reaktorerna byggdes tog man ofta i lite extra, så att det finns vad Anders Helmersson kal lar övermarginal. Det är alltså fullt möjligt att effekthöjningen leder till minskade säkerhetsmarginaler.
– Parametrarna går åt olika håll, säger Helmersson och menar att ombyggnaderna leder till att säkerheten ökar på vissa ställen och minskar på andra.
Enligt Helmersson förbättras säkerheten sammantaget ”rejält” vid den stora ombyggnaden 2011, då reaktorn bland annat ska få fyra reservkraftverk mot tidigare två. Därmed anpassas den till den säkerhetsstandard som infördes i Forsmark 1 då denna beställdes 1971.
Det finns ett sätt att väga samman förbättringar och försämringar i en sannolikhet för härdsmälta. En sådan analys är gjord för Oskarshamn 2. Men den är sekretessbelagd av SSM.
– Den innehåller en så kallad felträdsanalys och av den kan man se var de mest känsliga kopplingarna finns, säger Lars Skånberg, enhetschef för kärnkraftssäkerhet och reaktorteknik vid SSM.
Denna lagtolkning infördes efter terrordåden 2001. Sekretessbeslutet har överklagats av DN.