Sverige

Säkerhetsexperten: Sverige är illa rustat

Sökoperationen som pågår just nu hämmas av felprioriteringar inom försvaret, hävdar flera experter.

Ett svenskt försvar med färre fartyg, fel helikoptrar och ett nedmonterat ubåtsskydd står sig slätt mot en storsatsande främmande makt.

Säkerhetsexperten Joakim von Braun är övertygad om att det rör sig om en rysk miniubåt som försvaret nu söker i Stockholms skärgård. Men han är osäker på chanserna att någonsin få veta det säkert.

– Medan Rysslands militärmakt bara blivit bättre och bättre har det svenska försvaret utvecklats i rakt motsatt riktning, säger han.

Under 1980-talet var det jakt­säsong på ubåtar i de svenska farvattnen. Det var också en tid av stora militära satsningar. År 1988 satsade Sverige 2,5 procent av BNP på militära utgifter visar data från Världsbanken som statsvetaren Anders Sundell sammanställt. Förra året var motsvarande summa 1,17 procent.

Då fanns en helt annan beredskap mot främmande ubåtar än vad vi har i dag, enligt Jan Mörtberg, överste på Försvarshögskolan.

– Det som är av stor betydelse nu är att det fasta ubåtsskydd som byggdes upp under 1980-talet nedmonterats. Det var kameror, sensorer och ubåtsnät som försvann. Frågan är om det som händer nu hade varit möjligt annars.

Förutom att antalet svenska fartyg minskat har man även pensionerat de helikoptrar av modell Boeing Vertol 107, av försvaret kallade helikopter 4, som är utrustade för ubåtsjakt. De kommer ersättas tidigast 2020.

– De helikoptrar som nu deltar i sökandet har inga sensorutrustningar, de är ju till för persontransport. Här behövs helikoptrar med hydrofoner och särskild sökutrustning, det är något helt annat, säger Jan Mörtberg.

Sedan 2000 har det fasta kustartilleriet avskaffats och amfibiebataljonerna minskat kraftigt. Något som avsevärt påverkar sökförmågan, enligt Joakim von Braun.

– Det är viktigt att kunna vara flexibel och komma ut på öarna. Ubåtar är oftast bara transportmedel för de specialförband som går i land, säger han.