– Vi tycker det är positivt. Jag hoppas att det ska ge jobb och nya möjligheter för hela bygden, säger Eva Granstrand, som bor i den lilla byn Kaxtorp en bit in i landet ovanför Vätterns branta strand.
Den är inte större än två faluröda gårdar, inbäddade i steniga beteshagar och gammal skog. Men precis där grusvägen svänger av vid den sista ladugården skvallrar en gammal informationsskylt och en liten parkering om att platsen lockar långväga besökare - med sin underliga berggrund.
– Min make är född här, och redan på fyrtiotalet pratades det om berget här. Boliden mutade in området, men det blev aldrig mer än några provsprängningar, säger Eva Granstrand.
I vanliga fall brukar berg av detta slag finnas många kilometer ner i jordskorpan. Men just här, och på några andra platser runt om i världen, har berget under en orolig period i kontinenternas födelse trängt upp till ytan. Mineralet prospekterarna är ute efter heter eudialyte. Det finns i mängder i berggrunden just här.
– Amatörgeologer har varit här i alla tider. Det är en känd plats för mineralsamlare från hela världen, säger Magnus Leijd, geolog på företaget Tasmet som mutat in platsen.
Det som fick mineralletarna att på nytt söka upp Norr Kärr, som platsen heter, var den våldsamma prisuppgången på så kallade sällsynta jordartsmetaller. De används i många nya gröna tekniker, som vindkraftverk, lågenerglampor, batterier och bildskärmar. I dag dominerar Kina världsmarknaden helt, men under senare år har landet strypt exporten. En tolkning är att de använder sina mineraler som påtryckning för att få företag att etablera sin tillverkning i Kina.
– Det är väldigt tydligt att de för en politik som går ut på att locka till sig utländska industrier. De behöver fortfarande kompetens utifrån, säger Martin Flack på Tillväxtanalys.
Nyligen tog myndigheten fram en rapport om sällsynta jordartsmetaller, som ett svar på den oro både företag och politiker inom EU känner inför Kinas dominerande ställning. En bristsituation skulle kunna gå ut över framtidsbranscher som vindkraft, elbilar, laserteknik och lågenergibelysning.
Men upptäckten av de svenska fyndigheterna kan snabbt förändra det. De provborrningar som Tasmet hittills gjort i Norra Kärr visar att det finns stora fyndigheter av flera olika metaller, framför allt är det gott om de tyngre jordartsmetallerna som också är de dyraste.
– Vi har borrat i två år och kommit fram till att det här är den fjärde största fyndigheten i världen av tyngre sällsynta jordartsmetaller, säger Magnus Leijd.
Han visar ett ställe där berggrunden ligger i öppen dager. I hällen finns tydliga stråk av rött, och det är det som gruvbolaget vill åt.
– Vi har en mineraltillgång på 60 miljoner ton i marken här. Att bryta en miljon ton per år räcker för att täcka hela EU:s behov, säger Magnus Leijd.
Men för att utvinna metallerna ur malmen krävs en avancerad kemisk process. Var den industrin ska ligga är det ingen som vet i dag.
– Det finns en fabrik i Estland där det går att göra den här separeringen. Malmen kanske kan renas där, men det vet vi ännu inte, säger Magnus Leijd.
Gruvorna och de tillhörande kemiska processerna är ökända för miljöproblem. Men enligt Tasmet är förutsättningar bättre i just Gränna. Här finns inget svavel i berggrunden som ställer till problem med tungmetaller. Det finns heller inget uran, vilket är vanligt på andra håll där man funnit sällsynta jordartsmetaller.
– På så sätt är det här en unik fyndighet, säger Magnus Leijd.
I vinter ska ytterliga borrhål göras för att förbereda ansökan till bergsstaten att få rätt till fyndet. En bearbetningskoncession ger rätt företag förfoganderätt i 25 år.
– Vi tror väldigt mycket på det här. Planen är att öppna en gruva år 2016, vilket är optimistiskt. Det är viktigt för oss att komma först ut på världsmarknaden, säger Glenn Patriksson på Tasmet.
Men än är det långt kvar till gruva. Först måste företaget få grönt ljus från både bergsstaten och miljömyndigheter.
– Ungefär 99,5 procent av alla fyndigheter är nitlotter, säger statens gruvingenjör Gunnar Svanfeldt på bergsstaten i Falun.
– Men det här är nog ett intressant fynd. Det är tämligen klart. Därför är det miljöfrågorna som kommer att bli avgörande för om det blir en gruva, säger han.