Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Samer stöttas av FN i gruvkonflikt

Flera konflikter i samband med att utländska bolag letar efter mineraler på svensk mark har satt ljus på hur den svenska minerallagen är konstruerad. Och gruvkritikerna har nu fått FN på sin sida. En ny konvention förhandlas samtidigt fram som ska stärka samernas rättigheter.

Konflikterna mellan gruvbolag, samer, miljöintressen och mark­ägare har trappats upp i takt med det växande intresset för att leta efter mineraler på svensk mark.

I dag kan myndigheten Bergsstaten bevilja bolag tillstånd att söka efter mineraler mot både samernas och den privata markägarens vilja.

Svensk minerallag kritiserades förra veckan av FN:s rasdiskrimineringskommitté. Lagen strider enligt kommittén mot FN:s ILO-konvention – ursprungsbefolkningens rätt till självbestämmande och land som den traditionellt förvaltat. ILO-konventionen är ännu inte godkänd i Sverige. Just nu förhandlas en gemensam samekonvention fram i Sverige, Norge och Finland. Enligt FN-kommittén drar dessa förhandlingar ut på tiden.

– Tanken är att konventionen ska stärka de samiska rättigheterna. Vi inledde förhandlingar utifrån en femårsplan för två år sedan och Sverige var drivande i detta. Men först om tre år är vi klara, säger Madeleine Van der Veer, pressekreterare hos landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C).

Karin Kuoljok, som har sina renar vid den planerade gruvan i Kallak, välkomnar FN-kritiken. Gruvplanerna i Kallak ödelägger hennes verksamhet, befarar hon. Men Fred Boman, vd för gruvbolaget Jokkmokk Mining, dotterbolag till det brittiska gruvbolaget Beowulfs, som står bakom gruvplanerna, invänder att samerna redan har tillgång till stora renbetesmarker.

Intresset för att söka efter mineraler på svensk mark är stort, enligt Ronald Arvidsson, enhetschef vid SGU:s arkiv i Malå, Västerbotten. Till arkivet lockas årligen både svenska och utländska bolag som vill undersöka borrkärnor – stavar man analyserar när man har borrat efter mineraler. När ett bolag inte vill gå vidare med sin undersökning kan de lämna in sina borrkärnor till arkivet.

– På så sätt förvaltas kunskapen, säger Ronald Arvidsson.

Antalet som får undersökningstillstånd av Bergsstaten har de senaste åren legat kring 200 per år. Men tillstånden ges inte utan motstånd. De senaste sex åren har 1 479 markägare överklagat beviljade tillstånd, enligt Bergsstaten.

– Bara i extrema undantagsfall får markägaren rätt, säger Åsa Persson, bergmästare på Bergsstaten.

Det kan då handla om bolag som visat sig helt olämpliga. Som Blackstone Nickels, som i år fick samebyn Grans att flytta sina renar för att bolaget ville leta efter mineraler. Bolaget försvann sedan spårlöst utan att betala för de skador det orsakat.

Bergsstaten ställer inga krav på ekonomisk stabilitet hos bolagen som får söka efter mineraler, och många säljer också sina tillstånd vidare.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.