Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Samhället illa rustat för skyfall

Enligt klimatprognoserna kommer vi att se fler skyfall och oväder i framtiden. Därmed också fler översvämningar, eftersom samhället inte är rustat att ta hand om ökad nederbörd.

– Systemen är gamla, slitna och underdimensionerade, säger Jonas Olsson, hydrolog på SMHI.

På senaste tiden har skyfallen duggat tätt i Sverige. Häftiga regn har fått digra konsekvenser för såväl infrastruktur som villaägare. Systemen som ska hantera regn kallas dagvattensystem och de är anpassade för att klara upp till en viss typ av sällsynta regn så pass kraftiga att de beräknas inträffa vart tionde år, så kallade tioårsregn.

Jonas Olsson är hydrolog och arbetar med klimatanpassnings­frågor på SMHI.

– Systemen är dimensionerade för tioårsregn, men inte för kraftigare nederbörd. När sådan inträffar då och då blir det översvämning. På sistone har det varit mycket mer häftiga regn än vanligt och om den typen av intensiv nederbörd skulle öka i framtiden blir problemen större, säger Jonas Olsson, som också meddelar att SMHI:s modeller pekar mot det scenariot.

Det som behövs är mer flexibla städer, enligt Olsson, där ytor som kan översvämmas byggs in och vattnet kan ledas bort.

– När man bygger om eller anlägger nya områden använder man den tekniken, eller när man gör ingrepp i befintliga områden. Det är ett arbete som har inletts nyligen och det är rätt stort att bygga om Sveriges alla städer.

Men det är något som måste göras för att säkra en torrare framtid.

– Vi har sett de senaste åren att vi har mycket problem med dagens system. De är gamla, slitna och underdimensionerade. Det sammantaget gör att det finns ett relativt stort behov av att förbättra systemen, säger Jonas Olsson.

Frågan är vem som har det övergripande ansvaret. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ett översvämningsdirektiv från regeringen, men det handlar om att kartlägga översvämningsrisker från sjöar och vattendrag.

Naturvårdsverket hänvisar å sin sida till SMHI, som hänvisar till branschorganisationen Svenskt vatten. Där arbetar Hans Bäckman, som säger att det är svårt att ge en nationell överblick över systemen.

– Det är en jättestor utmaning vi står inför och först måste vi analysera problembilden, säger han.

Hans Bäckman tycker att medvetenheten i frågan är stor.

– Men min bedömning är att det är mycket kvar att göra för att få en bra samverkan. Det behövs ett helhetsperspektiv, nya dagvattensystem hjälper inte när det bildas sjöar inne i samhällen. Det här är en samhällsplaneringsfråga som alla måste jobba med över kompetensgränserna.

Men främst är det en fråga för varje enskild kommun. Sveriges Kommuner och landsting, SKL, håller kurser för kommuner för att de ska lära sig hantera just översvämningar.

– Ibland är det alldeles klart vem som är ansvarig, men det är inte ovanligt att det råder vissa oklarheter om avrinningssystem. Det som finns i städerna är normalt sett kommunens ansvar, eller kommunala bolags. Sedan finns det också andra aktörer, som Trafikverket, industrier, privata samfällighetsföreningar och så vidare, säger Germund Persson, jurist på SKL.

Dagvatten är enligt honom en besvärlig fråga.

– Systemen har ofta byggts ut under många år och så har bebyggelse kopplat på sig lite här och var.

Germund Persson håller inte helt med Jonas Olsson om systemens bristfälliga kvalitet. Han tror inte heller att de kommer att bytas ut överallt inom en snar framtid och det beror på den juridiska aspekten.

– Jag är inte hydrolog, men just tioårsregnens frekvens verkar inte ha ändrats även om det finns enighet om att de häftiga ovädren har tilltagit så att vi oftare drabbas av översvämning.

Ett rättsfall i Högsta domstolen från 1991 ligger till grund för dagens kravnivå på systemen.

– Ändras nederbörden drastiskt kommer kraven på systemen att ändras, säger Germund Persson.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.